Heja Norge!

Idag blir man avundsjuk på norrmännen som har valt en regering med mod nog att föra en självständig utrikespolitik. Men så är de ju inte heller bundna av ett EU-medlemskap utan kan trotsa apartheidstaten Israel och handla efter sin egen moral.

Således kan man betala motsvarande 70 miljoner kroner till löner för palestinska civila tjänstemän i ett försök att något litet motverka den Israeliska statens massiva försök att krossa den palestinska samhällsstrukturen.

Hittade jag först genom Jinge.

Uppdatering: I senaste Flamman påpekar Kalle Larsson att "de politiska förändringarna i Norge inte började med diskussioner om regeringssamverkan" utan i en politisk mobilisering av medborgarna. Han beskriver också vad som krävs för att en "norsk" utveckling ska kunna ske i Sverige.

Andra bloggar om: Norge, utrikespolitik, Kalle Larsson, Flamman, Israel, Palestina

Först ut

Först att sätta frukt av mina chiliplantor blev en överbliven Guajillo som jag tagit med mig till jobbet för att eventuellt ge bort.

Andra bloggar om: chiliodling, guajillo, chili, fruktsättning

Oraklet K spekulerar

Sommarens grönsak är bladselleri. Eller blekselleri som vissa hellre vill säga. Jo, det är det. Jojomensan. Det blir en renässans för blekselleri i sommar. Jag lovar. Nu slutar alla köpa den löjligt dyra och tama sellerin på ICA. Nu springer alla till den lokala handelsträdgården och köper åtta plantor för 39.50.


Bladsellerin är det dubbla och det kluvna, det komplexa och det enkla, samtidigt. Basen och toppen, golvet och taket. Oundgänglig i grundfräset för en pastasås bassmaker, men lika gärna självständig och rå i en förrättsidé, eller knaprig i en soppa. Mjuk umami och krispig friskhet efter ditt val. Sellerin släcker törsten. Man kan peta folk i magen med den. Man ska stoppa den i Bloody Maryn. Man vill som förfäderna ha den som grönmögelostspade. Man kan suga på den och sitta och fundera. Sellerin ska aldrig finnas i underskott utan vara den naturliga leksaken i sommar, lättillgänglig och självklar. Så det så. Bladselleri är framtiden.

Andra bloggar om: selleri, framtidsstudier

Smörja i Kulturnyheterna

För ovanlighetens skull lade jag mig nyss i soffan och glodde på TV i väntan på att L skulle komma hem. Till min häpnad så sänder de ett långt propagandainslag i Kulturnyheterna. På samma sätt som i de stora svenska dagstidningarna och nyhetsprogrammen tar man upp det faktum att en TV-kanal i Venezuela inte har fått förnyat sändningstillstånd och vinklar det som att det är ett hot mot demokratin. TV-kanalen Radio Caracas Television, RCTV, var en av drivkrafterna bakom det misslyckade försöket till statskupp den 11 april 2002. Föreställ dig att TV4 aktivt verkat för en statskupp för att störta den demokratiskt valda regeringen i Sverige. Tror du att TV4 hade fått förlängt sändningstillstånd? Läs mer hos Dick Emanuelsson vars blogg jag just hittat till. Genom Ali Esbati hittar man mer fakta om hur mediasituationen i själva verket ser ut i Venezuela. Och Erik Andersson berättar mer om RCTV.

Andra bloggar om: Venezuela, Radio Caracas Television, RCTV, Dick Emanuelsson, Kulturnyheterna, högerpropaganda

Soppa mot gråväder

Idag är det grått. På förmiddagen satt jag nämndeman i Länsrätten. Vädret passade det tragiska målet och mycket mer än så får jag inte säga. Hem kom jag sur och hungrig och upptäckte att någon har hittat till min blogg efter att ha googlat efter "araberna äter mat?". Jag undrar om det är samma person som för ett par månader sedan undrade "kan man röka paprikapulver?".

På tunnelbanan hem läste jag vidare i Året i Toscana - Mat och människor i en italiensk by av Elizabeth Romer. Trots den töntiga titeln som signalerar klichéer är det en mat- och råvarumässigt intressant bok som följer året månad för månad. Den naiva romantiken kring storbondens förhållande till sina underlydande kan jag vara utan. Den grå dagen fick mig hursomhelst att längta efter den minestrone (stor soppa) som jag läste om. En riktig minestrone från Centralitalien har ju inget att göra med det klara blask som till exempel serverades i skolan när jag var liten. Tyvärr så fick jag inte tag på någon grönkål eller svartkål eller liknande, men det är inte nödvändigt. Jag lade dessutom till lite sönderbruten pasta och serverade den mycket tjocka soppan över en rejäl skiva rostat rågbröd som jag gnidit med en vitlöksklyfta och ringlat god olivolja över. Här är min variant på hennes soppa som naturligtvis kan utvidgas med nästan vad som helst som gör en glad.

Minestrone (för två till fyra personer)

1 stor lök
2 morötter
2 selleristjälkar
½ dl olivolja
ca 400 g kokta cannellini-bönor (burk ok)
1 burk bra tomater
2 stora potatisar
1 knapp liter god inte stark buljong
salt
nymalen svartpeppar
ev. persilja och varsamt med örtkryddor
1 skiva (råg)bröd per person
1 liten vitlöksklyfta
god olivolja igen

• Värm oljan i en stor gryta på ganska låg värme.
  
• Skala och tärna morötterna ganska fint och lägg ner i oljan. Rör om.
  
• Tärna sellerin ganska fint och lägg ner i oljan. Rör om.
  
• Tärna löken ganska fint och lägg ner i oljan. Rör om.
  
• Skala och tärna potatisen i något större bitar, men lägg inte i dem än.
• När grönsakerna har svettats i ungefär 10 minuter häller du i bönorna som du har sköljt väl om de var konserverade. Rör om.
• Häll i tomaterna efter en stund och lite buljong och rör om så att de går sönder.
• Lägg i potatisen och tillräckligt med buljong för att det ska bli en tjock soppa.
• Sjud sakta i ungefär 20 minuter och rör om då och då. Bönorna kommer att gå sönder och reda soppan. Späd med mer buljong om det blir alldeles för tjockt.
• Lägg i pastan och, beroende på sort, sjud vidare tills den är klar.
• Strö i eventuell persilja och örter.
• Rosta eller grilla en brödskiva per person, gnid in den med en vitlöksklyfta och lägg den i en sopptallrik. Ringla över god olivolja.
• Slå upp den heta tjocka grytliknande soppan över brödet.
• Sura vidare, men mätt.
  

Andra bloggar om: minestrone, soppa, italiensk mat, Elizabeth Romer, gråväder, köttlöst

Fast forward

Nu går det undan i gräset. Det gäller att ligga i för att inte hamna på efterkälken i kampen mot naturens världsherraväldesambitioner. Man måste vara tydlig. Ogräset ska behandlas som Jan Björklund behandlar skolbarnen. Inget pjosk!

Klassens ljus den här helgen var nog aklejorna (Aquilegia x caerulea, Swan White F1) som blommar hämningslöst. De satte jag förra våren från frö och har inte sett blomma förrän nu.

I stort sett alla chiliplantorna blommar också vilket bådar för en bra skörd.


I helgen har vi flyttat ut mycket av det förkultiverade i växthuset till landen i hopp om att det inte blir någon mer nattfrost på Vikbolandet. Har vi otur så stryker en del växter med. I växthuset står nu mest en massa tomater och chili, och så lite gurka och melon. Och solrosor och luktärt och lite till som ska ut när vi kommer på var det ska stå.


Som en minnesanteckning för mig själv och som jämförelsematerial mot senare bilder publicerar jag några bilder på landen, trots att de ännu inte ser mycket ut för världen.

I landet vid hallonen har vi nu dill, kos-sallat, fänkål, palmkål, mangold, bladselleri och lite bondbönor. Solrosor i fonden.

Potatislandet har Minerva till vänster, Silla till höger och bondbönor i mitten.

Vitlökslandet har kanske fem olika sorters vitlök, men ingen vet vilken sort som är vilken, utom möjligtvis älgen eller vad det var som sparkade omkull alla pinnarna med namnen på.


Och så det sista landet. Där har vi salladsärt, märgärt, störbrytbönor och lite lin. Ett litet torn med vild italiensk luktärt. I nästa bädd lite mer potatis och plats för en rad av något annat. Och lite Blå Snokört. Längre ned i samma bädd har vi sått rucola och satt ut lite spetskål. I sista bädden har vi palmkål, gurka och zucchini och några blommor som jag glömt namnet på. Fåglarna gillar att sitta på bönställningarna och den längst till vänster lutar inte som det ser ut på bilden.

Andra bloggar om: odling, kulturkamp, försommar, utplantering

Lantliga funderingar

På sistone har jag ofta till vardags känt mig väldigt uppgiven efter bombardemanget av välfärdsraserande klyftskapande politiska beslut från ytterhögern vid makten. Det är svårt att läsa tidningar och lyssna på radio utan att bli mörkerdeprimerad eller blodtrycksilsken. Att resa till landet på helgerna för att arbeta med jorden och växterna har fått mig att glömma allt det där och slappna av i kroppsarbete och fokus på naturen. Det har också gett mig dåligt samvete. För att jag flyr politiken, inte orkar bry mig och inte deltar i de aktiviteter som sker under helgerna.

I förrgår följde jag L till biblioteket när hon skulle hämta en beställd bok och jag plockade åt mig lite från faktahyllorna på måfå. Igår började jag bläddra i Börja med småbruk. Odla. Hålla husdjur. Ta tillvara. av Anne Nilsson, ICA-förlaget AB, Västerås, 1985. Inga som helst förväntningar på en sådan bok egentligen, med skitfult typsnitt och töntiga flickor som behandlar lin i världens fulaste 80-talsfrisyrer inuti. Sedan blir jag förvånad. Redan förordet säger saker som träffar mig.

Arbetsglädje får inte alla uppleva i sitt vardagsliv. För det mesta har man inte fritt val, när man skaffar sig ett arbete att leva av. Men fritiden kan vi bestämma mer över. Många väljer att arbeta för nöjes skull under fritiden. Då får man uppleva arbetsglädjen som man saknar i vardagslag. När man mödosamt reser sig upp efter några timmars krypande i landet och ser på resultatet, då känner man att något viktigt är uträttat.

Det händer lätt att man inriktar sitt liv på fritiden och räknar med att det bara är där det går att få arbetsglädje och god arbetsmiljö. Då blir arbetet med trädgården eller djuren en flykt från vardagen och vi blir alldeles för snälla på arbetsplatserna.

Låt oss i stället hoppas att det meningsfulla i fritidens arbete får oss att ställa krav på arbetsplatsen där vi är anställda. Att tyst miljö, ren luft och känslan att man uträttar något betydelsefullt blir självklart på varje arbetsplats.

Låt oss inte krypa undan från samhällslivet, politiken eller världsproblemen, för att ägna oss åt vår lilla trädgård i stillhet. Känn i stället att din egen (eller lånade) jordplätt är en del av jordklotet. Den jordplätten är inte ett mål utan en utgångspunkt!

Bok framför potentiell betesmark

Jag har föreställt mig att vi förr eller senare kommer att ha höns här. Vi måste bara bygga ett hönshus först, för själva hönsen har vi blivit lovade att vi åtminstone kan få låna under sommaren. I kapitlet Fjäderfä lärde jag mig nya saker i natt när jag inte kunde sova. Ur ett matpolitiskt perspektiv är inte höns så särskilt optimala. Jag menar, en av poängerna med djuruppfödning är att man omvandlar för människan obrukbar växtlighet till proteiner som vi kan tillgodogöra oss, och höns käkar bara gräs i mindre omfattning. Gäss däremot, får jag lära mig i den här boken, klarar sig i stort sett helt och hållet på gräsbete efter de första sju veckorna.

Dessutom växer gässen så snabbt att de till och med utnyttjar betet bättre än nötkreatur och får. Från ett hektar gräsbete kan man få ut mer än dubbelt så många kilo gåskött som kött från ungnöt.

Och om man inte göder gässen innan slakt så blir de inte särskilt feta heller. Hmm. Gåsconfit på egen gås vore kanske ett projekt. Egna dunkuddar... Egen dunjacka... Måste odla nylon nästa år...

Andra bloggar om: Gås, gäss, höns, boktips, Anne Nilsson, Börja med småbruk

2007 - 77 = 1930

Inför G8-mötet i Heiligendamm införs demonstrationsförbud.
I Rostock griper polisen personer för att de sjunger Internationalen.
Där rök mer än mötes- och yttrandefriheten. När övergår förtryck i förföljelse?

(Via Ali och Hanna.)


Andra bloggar om: yttrandefrihet, mötesfrihet, förtryck, polisstat

Syntax

VA?

Kan jag skylla det här på borgarna på något sätt?

Tillsammans är vi starka

Jag kan inte låta bli att förmedla den här uppmuntrande filmen som jag hittade via Jinge. Se den till slut.


Andra bloggar om: styrka, romantik, förmänskligande, buffligt

Gudrun Gudrun

Eller herregudrun, som Embryo skulle sagt.

- Att idag ha parollen "Ut ur EU" är lika ointelligent som att ställa sig vid Öresundsbron med en skylt och säga "Stoppa Öresundsbron". Vi är ju medlemmar i den europeiska unionen, och får se till att ha ett så bra samarbete som möjligt.

Så knivskarpt argumenterar Gudrun Schyman i dagens SvD. Varför inte istället jämföra med att lämna ett äktenskap där man utnyttjas och tvingas till handlingar mot sin vilja? Vi är ju gifta, så vi får se till att ha ett så bra samarbete som möjligt?

Är det en stol i EU-parlamentet som lockar så mycket?

Det är både möjligt och önskvärt att lämna EU.

Andra bloggar om: Gudrun Schyman, EU-kritik, EU-utträde

Flamman

Jag kan inte nog uppmana dig som aldrig läst den att pröva ett nummer av Flamman. Förmodligen är det många som råkar läsa något på den här bloggen, som aldrig skulle komma på tanken att läsa den tidningen. Det skulle inte jag heller för sex år sedan. Framför allt för att jag hade fördomar och inte hade en aning om vad för tidning det är. Men Dagens Nyheter, som jag är uppväxt med, har blivit en fascisttidning*. Svenska Dagbladet är, om än av högre kvalitet än DN numera, en usel borgarblaska fylld av propaganda och snedvriden eller totalfalsk papegojrapportering. (Fast det hedrar dem att de fortfarande låter avvikande åsikter komma fram på debattsidan.) Kvällstidningarna och gratistidningarna slösar jag inte ord på.

Flamman ger en annan bild av vad som händer i Sverige och världen. Perspektivskiftet är ofta hisnande om man inte är van. Och det är en enorm lättnad att få läsa texter som inte bara understryker det redan sagda. Nyhetskällorna är helt andra och långt mer trovärdiga.

Men Flamman är än så länge en veckotidning. Så hur ska man klara sig utan någon fungerande dagstidning? Jag funderar på om man kan sätta samman någon slags kombination så att man får en rimlig nyhetsbevakning över veckan utan värsta borgarpropagandan. Flamman har så jämförelsevis mycket mer substans i sina artiklar att tidningen räcker i minst två dagar. Även Stockholms Fria Tidning har mycket mer fördjupande artiklar, men jag hade ingen lust att fortsätta min prenumeration just nu, den är väldigt ojämn. Har någon förslag på tidningar som man kan kombinera Flamman med?

Svårigheten med Flamman är att inte gripas av överdriven entusiasm, men att behålla det kritiska ögat och se vad som brister. Det är viktigt att påpeka. Senaste numret var till exempel rent pinsamt ur könsperspektiv på skribenterna.

Vill du ha ett provexemplar så skriv det i en kommentar, så ska jag försöka fixa det. Tidningen förtjänar fler läsare.

* En definition av fascism hittade jag hos Fredrich: “…en form av politiskt beteende som markeras av en besatthet med samhällets förfall, förnedring eller förföljelse och av en kompenserande dyrkan av enhet, energi och renhet, i vilket ett massbaserat parti av hängivna militanta nationalister som arbetar i ett olustigt men effektivt samarbete med traditionella eliter överger demokratiska friheter och eftersträvar sina mål av intern rensning och extern expansion med våld och utan etiska och lagliga begränsningar”

Andra bloggar om: Flamman, borgarpress, vänsterpress, makten över nyheterna

Iris

Den mystiska svartblå irisen blommar i skogskanten.

Andra bloggar om: iris, blommning

Boka den 24 augusti

Då blir det utomhusbio i Dalen Söder om Stockholm för andra året i rad. Förra året visade vi Zozo mitt under Israels anfallskrig mot Libanon. Det var rätt film att visa. Förmodligen visar vi Babel i år. Denna gång är arrangemanget ett samarbete mellan Vänsterpartiets lokalföreningar i Enskede, Farsta och Hammarby-Skarpnäck, samt ABF. Vägbeskrivning och detaljer följer, men boka kvällen redan nu!

Andra bloggar om: utomhusbio, propaganda, fest

Samma grisar överallt*

Men lite olika presentation. L:s bror var häromdagen på Irian Jaya (Västra Papua) för att närvara på sin hustrus systersons bröllop. Nära Jayapura, på väg till flygplatsen träffade han på denna kollega i Waena.

Förmodligen färre regler än vad T måste rätta sig efter i Östermalmshallen, men man undrar över vad det där långa numret på den rosa skylten står för?

*Är det naturligtvis inte. Grisen på bilden levde nog ett lyckligt liv, till skillnad från de flesta grisar vars kött man kan köpa i Sverige.


Andra bloggar om: Irian Jaya, Västra Papua, globala svinerier, griskött, marknadsföring, styckscheman

Två frågor

1. Kan någon tala om för mig vad det här är för växt som sprider sig marktäckande kring huset och som luktar så gott av honung? Rätt svar: Vårtörel.
2. Finns det någon nordafrikansk restaurang i Stockholm där man kan få bra cous-cous och tagine (tajine)?
   

Andra bloggar om: honungsdoftande blommor, nordafrikansk mat

Små händelser

En groda gräver ner sig.

Chillin börjar snart blomma.

Fyra tomatplantor är djupt planterade i jorden i växthuset.


Det skrivs. Planteringspinnar eller sticketiketter är lika oundgängliga för en odlare som påsklämmor för en köksdespot och man kan aldrig få för många, flera hundra måste man ha.

Andra bloggar om: grodor, chilli, tomater, planteringspinnar

Gullvivesnaps

Silade från gulviveblommorna. Fick gullviveessens. Provsmakade i en snaps. Mums. Honungssött och gullviva. Rekommenderar jag.


Andra bloggar om: gullviva, snaps, brännvinskryddning, brännvin

Äppelblom

När vi kom hit i fredags var de bara knoppar, men i kväll slog de ut, upptäckte jag efter regnet.


Andra bloggar om: äppelblom, blommning, färger

Måttlighet och andra dygder

L gästbloggar.

Om jag skulle skriva en blogg med rapporter från landet, skulle den bli förskräckligt enahanda. Jag har insett att jag följer två linjer härute. Jag läser och jag gräver trädgårdsland. Eller plockar nässlor. Men vad jag än tar mig för i landet blir jag helt besatt av att antigen gräva ett större land eller plocka mer nässlor. Förra sommaren smög jag iväg från K till skogen och plockade blåbär. När jag kom tillbaka till huset, med mina skatter var jag först alltid lika stolt. Men efter flera timmars rensade, med tårar i ögonvrårna måste jag tillkalla K:s hjälp och jag lovade dyrt och heligt att inte plocka mer. Tills jag inte kunde hålla mig och åter smög i väg.

För några helger sedan plockade jag några liter nässlor. K beundrade fångsten och tog ett foto. Sedan fick han kavla upp ärmarna och hjälpa till för mina fingrar var gröna och russinskrynkliga som om dom blivit bortglömda i ett bad. I eftermiddags sneglade jag åter lystet på de gröna nässlorna och tänkte: Sista chansen! Bäst att plocka lite till, förvälla och lägga i frysen. Snart är de för stora och då är det för sent! Den här gången såg K lite mindre entusiastisk ut och nässlorna blev inte förevigade med ett foto och jag fick rensa allting själv. Medan jag sköljde de gröna bladen funderade jag på allt på vårt land som kommer att blomma, få frukter och bär och att jag denna säsong måste lära mig måttfullhet. Vi har typ 30 svartvinbärsbuskar.


Andra bloggar om: gästbloggning, nässlor, måttlöshet

Kina-tips

Jag har aldrig varit särskilt nyfiken på Kina. Men sedan Vinlusen tog transibiriska järnvägen dit för att lära sig mandarin, så känns landet plötsligt mycket närmre. Hans beskrivningar av sin vardag ger en närhet som media inte tidigare har lyckats förmedla till mig. Jag följer hans vedermödor varje dag.

Andra bloggar om: Kina, Vinlusen, avstånd

Musikaliskt mellanspel 2

Nej, jag ångrar mig, jag vill ha en tallrik Tristano, en av de mest bortglömda vita blinda klassiskt skolade jazzpianisterna. Tänk om man kunde dölja sin begåvning bakom ett lika snällt ansikte. Trots det, så var det fusk som han anklagades för när han som en av de första började experimentera med överlagringar av inspelningar och förändrade bandhastigheter i studion i början av 50-talet.



Andra bloggar om: musikaliska mellanspel, Lennie Tristano, underskattade vita blinda klassiskt skolade jazzpianister

Musikaliskt mellanspel 1

Det här borde passa till pangbiff. Jag vill laga mat som Monks spel. Jag vill ha skor och en ring som Monk. Mössan byter jag mot en ekorre. Ingen handväska behövs längre.



Andra bloggar om: musikaliska mellanspel, handväskor, Monk

Street i Kista

Min irritation på Street i Kista var inte helt befogad, bara halvt. När en kollega igår ringde för att kolla, så hävdade de att de var öppna. När vi kom dit såg det likadant ut som dagen innan, men vi fortsatte 100 meter framåt och där fanns visserligen ingen skylt, men en öppen dörr in till en annan lokal där de hade öppnat restaurangen.

Det var ungefär lika mycket personal i lokalen som gäster, vilket ju inte är så konstigt eftersom ingen kan hitta dit. Det verkade som att det nästan var meningen att de skulle få lite lugn och ro så här i början för att slipa rutinerna. Och det kanske behövs för kocken som serverade sade sig inte ha någon erfarenhet av storkök och kvinnan i kassan verkade ovan vid handskas med den.

Maten igår var adekvat och idag mycket god. Salladsbuffén som ingår är strålande bra och brödet från Rosendal är fantastiskt. De håller dessutom på att installera en jättestor vedugn och ska få dit en bagare från Rosendal till juli. Personalen är vänlig och lokalen är öppen och luftig, men med dålig akustik än så länge innan inredningen är färdig. Priset för en lunch är 85 kronor, eller 65 kronor för sopplunchen. Jag tycker att priset är acceptabelt med tanke på att maten är riklig och mycket god och känns nyttig - man håller sig mätt länge - och eftersom maten i Kista i övrigt är så dyr och bedrövligt äcklig. Men att ta 25 kronor för en lättöl eller läsk är bara löjligt. Bubbelvatten ingår.

Jag ska försöka börja ta med mig lunchlådor till jobbet oftare så att jag kan äta på Street åtminstone då och då. Sammanfattning: usel marknadsföring, bra mat.

(Jag känner en mycket bra marknadsförare med bra referenser som kan hoppa in och fixa det här åt er omedelbart.)

Andra bloggar om: Street, Kista, lunchmat

Stort och vilt

De anställda vid LKAB har gått ut i vild strejk. Det gör mig hoppfull och får mig att fundera. Varje anställd ger LKAB en ren vinst på 1,8 miljoner kronor per år. Det är högst bland Sveriges företag. (Någonstans har jag hört att det är den högsta vinsten per anställd i hela världen, men jag kan inte hitta någon referens.)

Det här är grundläggande frågor. Varför ska någon annan än gruvarbetarna ha all den vinsten? Tänk om gruvarbetarna kräver 20 000 mer i månaden. Vad ska Arbetsköparen göra? Tänk om gruvarbetarna står fast vid sina krav. Arbetsköparen har ingenting att sätta emot. Tänk om gruvarbetarna kräver mer. Återupprättande av a-kassan, till exempel.

Sveriges ekonomi är god och de svenska företagen gör större vinster än någonsin. Ändå ökar klyftorna i samhället och de lågavlönade arbetssäljarna får allt svårare att klara sig för var dag. Så många är arbetslösa trots att var och en av oss vet hur mycket arbetskraft som saknas i den gemensamma sektorn. Och de som går med allt större vinst och inte gör ett produktivt handtag skrattar hela vägen till banken och har ännu inte insett vem det är som skapat vinsten. Vem som egentligen har makten. Inte insett vem som har producerat det kapital som de njuter av med sådan självgodhet och brist på insikt om det sköra i deras makt.

Det här är trivialt, men vinsterna uppstår inte bara från spekulation på börsen. Om så vore, skulle kapitalet sitta tryggt. Vinsterna grundas i de anställdas arbete. Varje dag. Slutar de 1800 gruvarbetarna att arbeta så förlorar LKAB sextonmiljonertvåhundratusen kronor per arbetsdag i vinst. Därför kommer de göra allt för att den här strejken tar slut redan i kväll. Jag hoppas så väldigt mycket på att gruvarbetarna står upp för sina krav, och skärper dem. All makten ligger i deras händer. Vi är många som skulle sluta upp om konflikten skärps.

Uppdatering: Så bra, gruvarbetarna fick de lokala förhandlingar som de krävt och upphör med strejken, och LKAB erkänner att de gjorde fel enligt avtal i att inte gå med på dem. Men därför extra äckligt att de fortfarande hotar de anställda med repressalier för strejken som krävdes för att LKAB skulle erkänna felet.

Andra bloggar om: strejk, malmberget, LKAB, konflikt, hopp

Irritation

Idag såg vi fram emot att få testa Streets filial i Kista som enligt deras hemsida öppnade i fredags och vars lunchmeny för idag ligger uppe på nätet på en sida som påstås ha uppdaterats idag. När vi kom fram till lokalen, som inte ligger i centrum utan en bit bort, så var den stängd, uppenbarligen inte ens färdiginredd och ett anslag meddelade att Street skulle öppna i lokalen inom kort. Men skriv det då på er hemsida, sopprötter! Vad är det som är så svårt med INFORMATION. Nu kommer maten smaka surt när ni väl öppnar.

Andra bloggar om: Street, besvikelse, lunchrestauranger

Omskolning

Idag har jag skolat om 54 plantor. Det är förmodligen lika många som i framtiden kommer att ha råd att omskola sig, i spökalliansens Sverige, när man har lagt ner komvux och när all utbildning kostar pengar.



Hur som helst, sex chiliplantor skolade jag om i riktigt stora krukor (7,5-20 liter), som de kan stå kvar i om jag inte planterar ner dem i jorden. Flera har redan blomknoppar. I övrigt skolade jag om nästan allt i såbrättet. Nu ska jag låta allt stå i växthuset, som inte har varit kallare än 11 grader sedan jag var här sist. Hoppas att de inte törstar ihjäl innan jag kommer tillbaka.

Andra bloggar om: omskolning, förgroning, chili

Gullegullviva

Inspirerad av Margit tänkte jag att jag skulle plocka gullviveblommor och smaksätta sprit med. Jag trodde att gullvivan var giftig, men min örtbok säger att både blommor och blad är ätliga och kan användas i sallader. Den innehåller dock salicylater, vilket kanske allergiker ska tänka på.


Snart insåg jag att plockandet tarvade en blå pall. För jobbet är ganska drygt.


Bättre så. Stoppar man näsan i burken så påminner det mig väldigt stark om en doft från medelhavsområdet. Jag undrar vad det kan vara.

Andra bloggar om: gullviva, dofter, brännvinskryddning

Starkt doftande narcisser

På landet finns det många olika sorters narcisser och vi har inte planterat några av dem. En sorts pingstliljor måste vara äldre än de andra. Den ser inte mycket ut för världen, men doftar mycket starkt. Det är den bästa sorten.


Andra bloggar om: narciss, pingstliljor, dofter

Bönetorn

Jag har byggt ett bönetorn på landet för bönorna att klänga på. Bondbönor kan sättas tidigare men riktiga bönor ska man aldrig sätta förrän jorden håller 12 grader. Jag ska kolla temperaturen på Bönsöndagen den 13 maj, men det är nog för tidigt. Sår man för tidigt så gror inte bönorna utan ruttnar bara i jorden. Bondbönorna har redan börjat titta upp mellan potatisraderna. De tål en frostnatt.

Andra bloggar om: bönetorn, bönor, trädgårdsodling, bondbönor

Prima maj

Det var tjockare än förra året på medborgarplatsen. Sedan, på Skeppsbron, kändes det som att tåget sträckte sig ända från Medborgarplatsen fram till Kungsträdgården utan egentligt avbrott. Trångt i Kungsträdgården och mycket bra tal av Josefin Brink, om än orytmiskt. Senare varm Flamman-fest med massor av människor i boule-hallen vid Nytorget. Min kompis J blev nominerad till Bästa Plakat, men vann inte. Alltså, bäst tillverkade plakat, inte fullaste demonstrant. Lärde känna nya människor på festen och pratade om situationen i Equador, den tysta splittringen i Finland efter inbördeskriget och om dans som kombination av kropp och intellekt.

Fick uppmuntran om partiarbetet från Åsa B, som också hade pratat med polisen om dagens uppslutning. Polisen sa 9 000-10 000. Partiets räknare hade fått det till 8 500. Jag har aldrig tidigare hört att polisen fått högre siffror än arrangörerna, och jag litar på min känsla av att vi var många fler än förra året, minst tusen fler.

Josefin Brink var sedan en av de som kände sig tvingade att uttrycka sig i den Socialistiska Karaoken och gjorde det tillsammans med Anna i en egen version av ABBA:s SOS. Bättre än många andra bidrag. Säkert lägger någon upp ljudklipp på nätet. Det var en bra fest som jag gärna stannat längre på, men jag kände mig tvingad att gå tidigt på grund av plikter på arbetet i morgon.


Andra bloggar om: fest, Flamman, första maj, Josefin Brink, 1 maj

Rapport från såbrättet

Okej, den här typen av blogginlägg är inte så spännande för andra än mig, jag förstår det. Men det är ett sätt för mig att hålla reda på hur långt olika plantor har kommit vid olika tidpunkter. Så att jag kan korrigera fel till nästa gång.

Fröna trivs i det självbevattnande såbrättet. Allt utom libstickan har grott. Från vänster och uppifrån och ned: tomatillo, gurka, spetskål, zucchini, libsticka, melon, luktärtor, solrosor, palmkål och fänkål.


Andra bloggar om: förgroning, tomatillo, gurka, spetskål, zucchini, libsticka, melon, luktärtor, solrosor, palmkål, fänkål

Tomatrapport

Planterade om de tomatplantor som kommit upp. Sämre groning än förväntat. Russian Orange grodde inte alls. Två plantor vardera av de andra sorterna. Beefsteak och Bloody Butcher starkast. In i garderoben.


Andra bloggar om: förgroning, tomater, Russian Orange, Mexican Honey, Beefsteak, Bloody Butcher

Stereogulor

Krossar ett ägg. - Kolla två gulor! Krossar ett till. Va! två gulor i det också. Hur stor är sannolikheten för det? Krossar ett till. Vad fan, nu hämtar jag kameran. Av sex ägg i en äggkartong hade alla dubbla gulor. Vad har hänt med hönsen?

Uppdatering: Min allra blygaste läsare skickade mig två länkar med mer information om tvillinggulor, den här och den här.

Andra bloggar om: kuriosa, ägg, kronägg