Prima maj

Det var tjockare än förra året på medborgarplatsen. Sedan, på Skeppsbron, kändes det som att tåget sträckte sig ända från Medborgarplatsen fram till Kungsträdgården utan egentligt avbrott. Trångt i Kungsträdgården och mycket bra tal av Josefin Brink, om än orytmiskt. Senare varm Flamman-fest med massor av människor i boule-hallen vid Nytorget. Min kompis J blev nominerad till Bästa Plakat, men vann inte. Alltså, bäst tillverkade plakat, inte fullaste demonstrant. Lärde känna nya människor på festen och pratade om situationen i Equador, den tysta splittringen i Finland efter inbördeskriget och om dans som kombination av kropp och intellekt.

Fick uppmuntran om partiarbetet från Åsa B, som också hade pratat med polisen om dagens uppslutning. Polisen sa 9 000-10 000. Partiets räknare hade fått det till 8 500. Jag har aldrig tidigare hört att polisen fått högre siffror än arrangörerna, och jag litar på min känsla av att vi var många fler än förra året, minst tusen fler.

Josefin Brink var sedan en av de som kände sig tvingade att uttrycka sig i den Socialistiska Karaoken och gjorde det tillsammans med Anna i en egen version av ABBA:s SOS. Bättre än många andra bidrag. Säkert lägger någon upp ljudklipp på nätet. Det var en bra fest som jag gärna stannat längre på, men jag kände mig tvingad att gå tidigt på grund av plikter på arbetet i morgon.


Andra bloggar om: fest, Flamman, första maj, Josefin Brink, 1 maj