För ovanlighetens skull lade jag mig nyss i soffan och glodde på TV i väntan på att L skulle komma hem. Till min häpnad så sänder de ett långt propagandainslag i Kulturnyheterna. På samma sätt som i de stora svenska dagstidningarna och nyhetsprogrammen tar man upp det faktum att en TV-kanal i Venezuela inte har fått förnyat sändningstillstånd och vinklar det som att det är ett hot mot demokratin. TV-kanalen Radio Caracas Television, RCTV, var en av drivkrafterna bakom det misslyckade försöket till statskupp den 11 april 2002. Föreställ dig att TV4 aktivt verkat för en statskupp för att störta den demokratiskt valda regeringen i Sverige. Tror du att TV4 hade fått förlängt sändningstillstånd? Läs mer hos Dick Emanuelsson vars blogg jag just hittat till. Genom Ali Esbati hittar man mer fakta om hur mediasituationen i själva verket ser ut i Venezuela. Och Erik Andersson berättar mer om RCTV.
Andra bloggar om: Venezuela, Radio Caracas Television, RCTV, Dick Emanuelsson, Kulturnyheterna, högerpropaganda
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag blir så förbannad och trött. Var i h-vete finns självinsikten i svensk media. Här pimpar man på med sina lögner om Venezuela om och om igen. Minsta lilla chans tar man att racka ner på allt som verkar vara utveckling. Semi-diktatur! Auktoritära tendenser! Brist på yttrandefrihet!
SvaraRaderaAllt bygger på att krympa utrymmet för vad som är tillåtet att tycka och tänka i detta - vårt eget - land. För hur djävla stor betydelse har det i Venezuela vad man tycker i den svenska pressen.
Sitter man på mediamakten kan man upprepa lögner med en dåres envishet och till slut är det sanningen. Vad spelar det för roll att 95 % av media är i privata händer varav ett flertal i oppositionens? Vad spelar det för roll att utvecklingen bekräftats i val efter val? Vad spelar det för roll att den Venezulanska befolkningen upplever en demokratisk explosion av oanad mått när makten flyttas ut i lokala råd? Vad spelar det för roll att fattiga äntligen får makt och inflytande över sina liv. Läkarvård, utbildning, alfabetisering, makt det ska förbehållas de som redan har.
Oj, oj, oj vad mycket vi har att göra.
Några länkar till värda att läsa i RCTV-frågan:
http://biologyandpolitics.blogspot.com/2007/05/mer-om-rctv.html
http://21stcenturysocialism.com/article/the_truth_about_rctv_01490.html
http://handsoffvenezuela.wordpress.com/2007/05/22/mediamogulerna-och-yttrandefriheten-i-venezuela/
http://www.venezuelanalysis.com/articles.php?artno=2048
TACK!
SvaraRaderaMan kan diskutera huruvida utvecklingen i Venezuela är så positiv som du beskriver, även om mycket till synes förbättrats är det mesta fasadputsning som inte ger effekt på längre sikt.
SvaraRaderaGe någon en fisk och föd honom för en dag. Lär någon att fiska och föd honom för livet.
Vad gäller kuppförsök och liknande bör man ta med i beräkningen att Chavez själv genomförde ett sådant 1992. Men hans sändningstillstånd är obegränsat. Det utsträcks även till att TV-kanaler tvingas sända regeringspropaganda utan ersättning.
Tja, om man ser utrotande av analfabetism och utvecklande av demokrati som fasadputsning så förstår jag att man har svårt att se utvecklingen i Venezuela som positiv.
SvaraRaderaOch du säger att hans sändningstillstånd är obegränsat. Han har själv infört den lag som gör att presidenten kan avsättas genom folkomröstning. Senast 2004 vann han en sådan. Gång på gång på gång har han vunnit demokratiska val, så själva försöket att framställa honom som odemokratisk blir så väldigt löjligt.
Jag säger inte att situationen i Venezuela är enkel att analysera eller paradisisk, men så som den beskrivs i de flesta europeiska media blir jag mer och mer övertygad om att den inte är.
Dessutom är det ju intressant att du vill antyda ett indraget "sändningstillstånd" trots att du vet att kanalen fortfarande kan sända både via kabel och satellit. Det är bara tillståndet till sändning i marknätet som inte förlängts.
SvaraRaderaUrsäkta den oredigerade texten.
SvaraRaderaJag bor i Venezuela och har tillgång till daglig information.
Jag skulle kunna berätta om korruption, så kallade utbildningsinsatser där läkarexamen läses in på under halva den normala tiden, vilka folkgrupper som har tillgång till de nya sändningsmöjligheterna för RCTV, hur många människor här förväntar sig saker serverade utan motprestation, hur de få som faktiskt försöker göra något i offentliga institutioner stångar sig blodiga och blir avskedade från de statliga institutionerna när de påpekar felaktigheterna (eller, för att ta ett aktuellt exempel, de blir inte avskedade, men deras tremånaders anställningskontrakt förlängs inte).
Det som sker är utdelning av bröd och tillhandahållande av skådespel. Det finns inte mycket till krav på motprestation, om ens någon, och i många fall finns det inte ens register för uppföljning av bidrag och stöd. Inte ens när det handlar om miljonbelopp.
Därför kallar jag det för fasadputsning. Grundproblemet kvarstår och för lite görs åt det.
Och för att stödja mina uttalanden med trovärdiga källor utöver mig själv: av mina två närmaste vänner i landet är den ene en internationellt högt utbildad och aktad samhällsanalytiker (citeras i SvD Näringsliv på fredag) och den andre en stark anhängare till sittande regering och anställd på en betydande finansiell statlig institution. Båda två ger samma bild men olika orsaker.
Jag tror att båda sidor i den här diskussionen är överens om vilka värden som ska ligga till grund för fortsatt samhällsutveckling. Det som debatteras är vilka medel som ska användas. Den bild som media visar i Venezuela går inte att lita på, oavsett politisk tillhörighet. Som vanligt tenderar alla att söka stödjande information och förkasta det som går emot världsbilden.
2002-2003 var Chavez riktigt illa ute och hade förlorat om en folkomröstning genomförts. De offentliga utgifterna höjdes explosionsartat och populariteten med den. Folkomröstningen sköts upp tills läget var bättre och Chavez sitter kvar.
Och för att använda din egen retorik:
"Dessutom är det ju intressant att du" inte kommenterar de saker jag skrev om att Chavez själv initierat statskupp och att TV-kanaler tvingas sända regeringspropaganda utan ersättning.
Hej Marcus!
SvaraRaderaSituationen i Venezuela är givetvis polariserad eftersom det pågår omfattande förändringar – något som i princip kan kallas en revolution.
Efter decennier av korruption, missbruk och att trycka ner alla de fattiga och marginaliserad människor som inte har fått någon som helst tillgång till rikedomar som landet besitter så har detta faktum sakta men säkert börjat förändras. Självklart kommer inte alla problem att lösa sig, självklart kommer korruption och missbruk fortfarande att finnas och självklart är det mycket som görs fel. Ett av problemen med stora omvandlingar – som den Venezulanska överklassen motsätter sig – är att de aldrig kan ske vare sig smärtfritt eller för den delen felfritt.
Men och det finns ett stort MEN och det är att nu har pyramiden vänts, helt plötsligt är det så att d fattiga får del av rikedomarna, de marginaliserade får makt och man satsar resurser på vanligt folk. Läkarstationer, alfabetiseringar, arbeten, makt över sin vardag, basdemokrati. Istället för att oljepengarna går ner i ett fåtals fickor går det ner i många, många flers fickor. Det tycker jag är en bra politisk utveckling.
Jag tror inte ett smack på att båda sidor i kampen som just nu pågår i Venezuela vill samma sak. Den gamla oligarkin och härskande klassen vill ha tillbaka det hela vid det gamla – när de satt på makten och plundrade landet på sina tillgångar. De försvarar naturligtvis sina intressen så som de alltid gjort och som en folkmajoritet inte vill veta av längre. Och det var ju just därför som de iscensatte sin misslyckade kupp – för att de inte hade en chans i valen. De kördes över, förlorade, kastades ut som korrupta och opålitliga. De accepterade inte – och det har ju den extrema högern och överklassen aldrig gjort – de demokratiska valen som ville en annan väg för Venezuela. Chile 1973 är väl det tydligaste exemplet på det.
Grundproblemen kvarstår i det Venezolanska samhället men nu försöker man göra någonting åt det hela, man försöker förändra de strukturer som skapar skeva fördelningar av makt och rikedom. Man ger folket hopp helt enkelt och möjlighet att delta i utvecklingen. Det kommer att ta många år, men hur kan man förvänta sig att det ska gå snabbare än så att vända skutan?
Det må så vara att han skulle förlorat folkomröstningen 2002-2003 – det är ju egentligen ingenting som vi vet eftersom det aldrig hölls en folkomröstning då. Det vi vet är att Venezuela har en av de mest demokratiska konstitutionerna i världen där man genom folkomröstning kan återkalla mandat för folkvalda som man förlorat förtroendet för. En sådan folkomröstning genomfördes och Chavez vann i det valet en förkrossande seger. Fakta talar – om och om igen i DEMOKRATISKA val tar Chavez och de partier som stödjer honom hem segern.
Detta trots att en majoritet av den Venezolanska median är motståndare och aktivt hetsar mot Venezuelas nya inriktning så långt att man uppmanar och understödjer kupper.
I Sverige är rapporteringen sjuk – man rapporterar inte om Venezuela på ett normalt sett. De facto så hyllade ju Sydsvenskans ledarskribenter kuppen för ett par år sedan! Kan man inte kalla landet för en diktatur så är det en semi-daiktatur. Den fria median stryps och läggs ner – trots att det de facto INTE är sant.
Man kan givetvis aldrig stödja en statskupp men man måste ju trots allt också se till historien med den stora Carcazzon i slutet av 80-talet då över 2 000 personer i de enorma massprotesterna mot den IMF-stödda politiken massakrerades av militären. Man måste också förstå karaktären på den Venozolanska armén som i mycket högre grad har varit en progressiv kraft jämfört med andra som man kan läsa om i Marta Harneckers utmärkta artikel i Monthly Review (http://www.monthlyreview.org/oct2003.htm). Det förklarar en hel del av den kuppen och vad de stora skillnaderna faktiskt var och är.
Jag bor tyvärr inte själv i Venezuela men har flera bekanta som gör det och många av mina nära vänner besöker Venezuela regelbundet. Jag tror också att man kan bilda sig en uppfattning om man väljer att inte enbart följa svensk högerpress utan också tar till sig internationell alternativ media. På det sättet kan man skapa sig en balanserad syn som inte bygger på något romantiserande och förhärligande men ändå inser de stora radikala och positiva förändringarna som sker i Venezuela just nu.
Om man stödjer den i slutändan eller inte beror nog faktiskt på om man stödjer de politiska målen som den radikala regeringen sätter upp eller inte.
K ursäkta att jag slrev ett så långt inlägg.
Jag satt just och skrev ett ganska långt inlägg själv när ovanstående från Daniel ramlade in. Vad jag ville skriva var i stort sätt samma sak så jag ska inte upprepa allt. Bara några saker.
SvaraRaderaJag tror att båda sidor i den här diskussionen är överens om vilka värden som ska ligga till grund för fortsatt samhällsutveckling. Det tror inte jag. Jag tror inte att särskilt många av de rika och priviligierade i Venezuela som tycker att socialistiska värden ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Om du i stället menar diskussionen just här i kommentarerna på min blogg, så blir jag bara glad om det stämmer.
Angående kuppförsöket -92 så tycker jag nog som Daniel att man behöver lite bakgrund för att förstå vad som hände då. Här finns en utmärkt artikel av Erik Andersson, som ger en första bakgrund till utvecklingen i Venezuela. Den artikeln tycker jag framstår som nyanserad och trovärdig och den tar också upp de stora problemen med korruption och brottslighet och den tröga offentliga förvaltningen.
Vad gäller dina uppgifter om att privatkanaler tvingas sända regeringspropaganda är de ju svåra att bemöta då du inte heller här förmedlar några referenser eller länkar till fakta som går att verifiera. Jag tar för givet att du följde länkarna i det ursprungliga inlägget och alltså har en tydlig bild av hur extremt dominerad av regeringsfientlig propaganda som media i Venezuela är. Dick Emanuelsson publicerade för övrigt igår en artikel om tv-kanalen TELESUR på sin blogg. Tittar du på den?
Jag har tyvärr dålig koll på hur svensk media rapporterar om Venezuela.
SvaraRaderaOm det behövs bakgrund för att förstå ett kuppförsök kan jag bara tolka det som att enligt K är kuppförsök under vissa förutsättningar ok. Frågan är vilka dessa förutsättningar är och vem som definierat dem.
För att hjälpa till med referenser om kanaler som tvingas sända regeringspropaganda rekommenderar jag dig att slå på till exempel Globovision, om du har tillgång. De informerar om tvånget inför varje inslag regeringspropaganda.
Chavez gick förresten ut med ett uttalande i stil med att det är bäst att Globovision håller sig lugna, annar ska jag personligen se till att de håller sig lugna. En retorik som kan uppfattas som tveksam.
Jag är medveten om att media i Venezuela är starkt dominerad av oppositionen. Jag har också tidigare sagt att det inte går att lita på någon media i landet. Frågan är om det är ett relevant argument i sammanhanget? Ska det vara anledning till att införa någon typ av begränsningar? Jag tror inte det, för vem ska i så fall bestämma vad som får sändas och inte?
El Caracazo 1989 är ett hemskt kapitel som föranleddes av krav på sanering av ekonomin från IMF. De ville inte stödja ett land som de ansåg inte förde en hållbar ekonomisk politik. Prishöjningarna som följde resulterade i massplundringar och våld från civilbefolkningen och extrem repression från militären. I San Bernadino plundrade civilbefolkningen samtliga butiker. Endast en (1) butik fick stå orörd, eftersom dess ägare hade kontrakterat 6 poliser att skydda den, mot en ersättning motsvarande värdet av 3,5 bilar per person.
Befolkningen accepterade inte förändringarna eftersom de ansåg att ett land med så mycket olja borde borde låta tillgången komma befolkningen till godo. Därom tvista förhoppningsvis inte de lärde, men frågan är om välstånd kan byggas på kort eller lång sikt.
Det finns en anledning till att en liter bensin i Norge har ett pris liknande Sveriges (antar jag) och att en liter bensin här kostar 97 bolivarer, vilket motsvarar ungefär 20 öre. Att fortsätta pytsa ut oljemiljoner som sker nu är inget annat än fasadputsningar. De få långsiktiga förbättringar som faktiskt sker rättfärdigar inte investeringarna som det ser ut nu. Det här landet har ingenting kvar när oljan är slut. Inte ens en befolkning som är motiverad att driva utvecklingen framåt av egen kraft. Eller som grabbarna säger på fotbollsplanen när jag frågar:
"Va? Använda oljan till att bygga framtiden? Nej, det bryr inte jag mig om. Då är jag borta för länge sen. Jag vill ha billig bensin och det goda livet nu." Det nuvarande systemet motiverar inte till eget ansvar och bygger inte kvalitet.
Jag tycker, precis som Daniel, att det är bra att oljepengarna går ner i mångas fickor. Men att bara dela upp pengarna mellan alla och se på när de förbrukas gör att till sist finns ingenting kvar.
Missförstå mig inte, jag stöder den förmodade bakomliggande tanken till 100%. Tveksamheten för mig ligger i om åtgärderna görs på ett avvägt sätt för att verkligen lyckas åstadkomma långsiktiga förbättringar eller om de görs på ett populistiskt sätt för att sitta kvar på makten.
Det stämmer att vi inte kan veta om Chavez skulle förlorat en folkomröstning 2002-2003 eftersom det inte genomfördes någon. Siffror från Datanalisis, som med mycket god pricksäkerhet förutsagt de senaste valen, visar dock att mer än 2/3 (osäker siffra, dock säker på en överväldigande majoritet) skulle röstat mot Chavez. Det är dock inte min poäng. Istället ville jag visa på att det var inte förrän då som de offentliga utgifterna verkligen sköt i höjden. Det tycker jag tyder på populism.
Grundvärden som rättvisa, hjälpa och stötta de utsatta, förbättrade möjligheter till personlig utveckling och ett samhälle som stadigt går framåt är grundvärden som samtliga jag talar med här står bakom. Oavsett samhällsklass. Konstigt vore väl annars. Om jag förstår era kommentarer rätt så tror ni inte på det. Och det kan jag såklart inte ändra på.
Ett lands framgång eller misslyckande beror uteslutande på befolkningens beteende, på kultur och på hur tillgångar och resurser används. Det innebär att om man vill nå större framgångar måste befolkningens beteende ändras. Bästa sättet att ändra människors beteende är genom utbildning och uppfostran samt genom att införa positiva och negativa konsekvenser för respektive beteende.
De insatser som görs på utbildningfronten idag är bristfälliga. Det spottas ut horder av studenter med ett fint diplom, som inte har något större värde än pappret det är skrivet på eftersom utbildningen som ligger bakom inte är tillräcklig. Följden blir nybakade studenter som frustrerat står och vill ha jobb på grunder som inte räcker till. Tyvärr.
Idag finns inte heller tydliga konsekvenser. Det finns få eller inga krav på motprestationer vilket inte motiverar till ansträngningar. Varför dra mitt strå till stacken när jag får vad jag vill ha ändå?
Det tar lång tid att vända skutan. Men vändningen bör inte bestå i att dela ut pengar till höger och vänster. För det är bara att snurra två propellrar åt olika håll. Oavsett hur fort de snurrar ändras inte kursen. Och till sist tar oljan till båten slut.
Sorry för långt inlägg.
Jag hittar inte något om regeringspropagandatvånget när jag slår på Globovision på Wikipedia. Däremot hittar jag en del annan information:
SvaraRaderaGlobovision has been criticized by many different sectors, in particular Chávez's government, where they accuse this channel of manipulating information, conspiracy, giving air time to the opposition (but not to the government), and racism, to name a few. Globovision, during the de facto government of Pedro Carmona, refused to show pro-Chávez demonstrations demanding the resignation of Carmona or the looting that occurred on April 12 and 13, 2002 (in contrast with the international media).
Despite claims that freedom of speech is not respected by the Government, Globovision and other channels of the opposition have not been impeded in freely broadcasting news and comments that, by international standards, would be considered hostile to a Government. Strong negative opinions regarding Chávez and the Government are aired on a daily basis. The Washington Post, in an article covering the Chávez government's refusal to renew the license of RCTV, reported that "[f]ree expression is exercised in Venezuela. Another influential television station, Globovision, lambastes the Chávez government frequently ... "[1] Globovision is also unhindered to broadcast outside of Venezuela, and does so through satellite television. The channel can currently be seen in most Latin American countries as a 24-hour news channel.
This channel had major coverage of the take over of Plaza Francia in Altamira (a wealthy neighborhood in the eastern part of Caracas) by a group of military officers in rebellion. Over the next year, Globovisión would transmit, with great frequency, any news that occurred in this specific plaza. They also had major coverage of the general strike of 2002 and 2003, in which they supported the opposition in pressuring the resignation of Chávez. It is not strange (being a 24-hour news network), that Globovisión reports on these types of events, but many people believe that almost all of the news events that are covered by this channel are almost always negative towards Chavez.
However, people say that the government is abusing freedom of speech and press, especially after periodic inspections of CONATEL (the telecommunications council of Venezuela) and the implementation of the controversial Social Responsibility in Radio and Television Law (Ley Resorte). The Ley Resorte forces channels (in this case Globovision) to mention what type the following program is, that it may contain elements of language, health, sex, and violence, and whether it can be seen by children and/or adolescents (also, whether the show is of national production). It also forces channels to have more programs aimed at children and adolescents.
Like other media companies in Venezuela, Globovision has been the victim of violent assaults to their equipment and journalists at various pro-government marches and protests.[citation needed]
On May 29, 2007, President Chávez claimed during a speech that Globovision had been actively encouraging civil unrest in Venezuela, as well as his assassination. His claim on the latter was based on broadcast footage of the attempted murder of Pope John Paul II in combination with a song titled "Esto no termina aquí" ("This does not end here"). The Venezuelan Government proceeded to file a complaint against Globovision with the Attorney General Office on this matter.[2] Venezuelan students marched in the streets to protest Chavez's investigation of Globovision. Globovision's director, Alberto Ravell, said, "We are not going to change our editorial line that we are not afraid of the threats from this government." [3]
Du får uttrycka dina åsikter här om du vill. Men jag vill påpeka att det inte är ok att du smutskastar mig och pådyvlar mig åsikter i kommentarerna på min blogg. Fortsätter du med det så måste jag filtrera vad du skriver.
Min referens var själva kanalen Globovision. Det är där jag dagligen ser den typen av tvång som jag hänvisar till. Trot om du vill.
SvaraRaderaMen återigen säger jag att det inte går att lita på media här. De tjänar andra intressen än objektiv informering.
Mitt första inlägg i den här tråden var en allmän reflektion kring situationen här. Ditt svar på det:
"Tja, om man ser utrotande av analfabetism och utvecklande av demokrati som fasadputsning så förstår jag att man har svårt att se utvecklingen i Venezuela som positiv."
Kan bara tolkas på två sätt:
1. Du är sarkastisk.
2. Du menar verkligen att jag ser utrotande av analfabetism och utvecklande av demokrati som fasadputsning.
Inget av ovanstående tycker jag är särskilt trevlig retorik, men jag har inte möjlighet att filtrera dig, (bara den som sitter på makten som kan välja vad som får förmedlas), och därför valde jag att förtydliga mig.
Slutligen. Om du anklagar mig för smutskastning och pådyvling av åsikter så ber jag dig förtydliga dig. Troligen har du missuppfattat något.
Markus!
SvaraRaderaI ditt inlägg är det många trådar du tar upp och det är rimligt eftersom ett lands utveckling självklart är ett komplext ämne. När det landet dessutom försöker bryta med sitt förgångna och skapa något nytt – något som lett till våldsamma protester från den gamla härskande eliten som förlorar i inflytande och landet polariseras så blir det givetvis ännu mer komplext.
Vi ska givetvis inte falla i fällan att tro att det inte finns några som helst problem, det är självklart svårt att ta över ett land. På många sätt. Dels så sitter ju den gamla eliten trots allt kvar på många posititioner och många av statsapparatens tjänstemän ogillar naturligtvis utvecklingen. Samtidigt så är de nya krafter som komit till makten ovana och ivriga. Maktskiftet som pågår i Venezuela är ju försök att bryta med HELA det gamla systemet, det är inte som när socialdemokrater och moderater skiftar plats vid makten i Sverige. Det pågår något som förhoppningsvis kan liknas vid en demokratisk revolution i Venezuela.
Jag tycker man mycket väl kan dela upp sitt ställningstagande till det som händer i Venezuela i åtminstone två olika ställningstaganden:
1. Är man i grunden positivt inställt till att Venezuela väljer en annan väg och försöker bryta med det gamla systemet. Är man positivt inställd till den bolivarianska revolutionen och alla de processer som den satt igång. Stödjer man dess målsättningar.
2. Stödjer man varje enskild del eller reform som denna nya regeringen och dess anhängare genomför. Det vill säga ställningstagande till varje enskilt förslag, del och utveckling.
På den första punkten är för min del svaret ja. Jag hyllar det, jag stödjer det. Jag är glad att det äntligen är så att de många får makt och att man bryter med de korrumperade systemen som påtvingat latinamerika sina bojor. Jag är glad att man bryter med den påtvingade nyliberala modellen och till och med försöker så smått ifrågasätta kapitalismen som system. Även om man inte har kommit långt på det sistnämnda så används åtminstone de ekonomiska resurserna för folkflertalets bästa. Jag förstår inte varför alltid argumentet kommer upp om att det är populism och oansvarigt att använda pengar till att utveckla landet såväl långsiktigt som kortsiktigt för de allra fattigaste. Det kommer ju ALDRIG upp när ekonomin användes för att berika de redan rika, för att göda storföretag eller liknande. ALDRIG! Snarare handlar det här om att något ses som naturligt (nyliberalismen) medan det andra (satsa på folks behov) betraktas som suspekt.
Vad gäller den andra frågan så är det mycket väl så att man – även om man i grunden stödjer försöken till nyorientering av Venezuela – givetvis ogillar enskilda delar och tycker att de går fel. Det kan handla om felsatsningar, det kan handla om att det inte görs tillräckligt bra, det kan handla om man inte kommit tillräckligt långt.
Men det jag tror skiljer oss åt (bortsett från att det är mycket jag inte håller med om eller gör en annan bedömning av i din kritik av de olika delarna) är på punkt 1. Det vill säga du ogillar i grunden den politiska och sociala utveckling som sker i Venezuela – det betyder givetvis inte att jag tror att du vill att människor ska vara fattiga, dö och vara marginaliserade – men du försvarar det gamla systemet och vill ha tillbaka den gamla eliten som du tror löser problemen bättre. Det är helt enkelt en fråga om maktperspektiv och var på den politiska skalan man står. Vi ska ju inte låtsas om att det här är en neutral fråga där alla vill att det ska bli bättre men bara på olika sätt, det handlar ju i grund och botten om en strid på bokstavligen liv och död mellan två helt olika samhällsmodeller. Det är denna huvudfråga vi måste ta ställning till. Och jag menar att om man stödjer det gamla systemet så leder det just till att upprättålla ett system som fängslar människor i fattigdom, marginalisering och död - då spelar det ingen roll att man vill ha rättvisa, det gamla systemet klarar inte av att leverera det.
Det jag kan utläsa ur ditt inlägg om vad du uppfattar att alla vill i Venezuela är:
”Grundvärden som rättvisa, hjälpa och stötta de utsatta, förbättrade möjligheter till personlig utveckling och ett samhälle som stadigt går framåt…”
Och det är kanske här i den stora skillnaden finns. Denna syn tror på välgörenheten på att man accepterar de grundläggande klassorättvisorna som finns, det systematiska förtrycket som upprätthålls av det ekonomiska systemet. Det saknar helt och hållet maktperspektiv och därmed viljan att i grunden förändra systemet. Då är det klart att man inte gillar den utveckling som landet tar. Jag är övertygad om att inget långsiktigt kan bli bättre i landet om man inte i grunden byter samhällssystem i Venezuela och det är det man nu försöker göra. Systemförändring istället för välgörenhet, de sticker i ögonen på de rika som hellre sticker till de fattiga lite allmosor än att ge dem verklig makt och inflytande.
I Sverige och på många andra ställen har media tagit den ställningen till förmån för den gamla härskande eliten och man sysslar kontinuerligt med att smutskasta och förtala Venezuela, man rapporterar inte om händelserna på ett normalt sätt helt enkelt. Och det är ju där i även denna diskussion har tagit sin början.
Om du läser några av de bifogade länkarna i Ks inlägg samt i mitt första så kan ju du också bilda dig en uppfattning om den sjuka svensk mediarapporteringen kring situationen i Venezuela.
Som du då kommer upptäcka så är åtgärden att inte FÖRLÄNGA sändningstillståndet något som skett i många andra länder (exempelvis USA) flera gånger. Kanalen har INTE förbjudits, ej heller tagits över eller släckts ner (så som skedde med kanaler kritiska till kuppen!). Inte heller har yttrandefriheten - som du antyder - begränsats. Jag antar att om man har något som heter sändningstillstånd och som är tidsbegränsat så måste man ju faktiskt ha rätten att i god demokratisk ordning inte förlänga just det tillståndet. Framförallt om man inte följer lagen, allmänt begår brottsliga handlingar och understödjer kupper. Eller hur?
Så den första grundpremissen i diskussionen måste ju vara att hålla sig till sanningen. Och då är det klart att det blir intressant att påpeka att oppositionen driver nästan all annan media – framförallt eftersom det här i Sverige framställs som att nu tystas all kritik mot Chavez och han blir en diktator som media inte kan kritisera eftersom den enda fria kanalen stängts ner. Vilket ju som sagt ÄR en lögn.
Här i Sverige och i många andra länder fungerar det på precis samma sätt som i Venezuela – man har sändningstillstånd för det markbundna nätet, vem som ska få det bestäms av våra folkvalda. Vad som får sändas och hur bestäms i sändningstillståndet och av landets lagar och regler. Så jag tycker att det i Venezuela ska få fungera precis som i Sverige och det är ju det det gör.
Om det är rätt eller fel att inte förlänga RCT sändningstillstånd tycker jag att Jörn Svensson skriver en mycket läsvärd krönika i veckans Flamman:
http://www.flamman.se/kolumnister.php?id=4415
Det finns mycket annat att kommentera i det du skriver om ekonomi och utbildning där jag tror att du drar felaktiga slutsatser som faller tillbaka på att vi inte är överens om grundpremiss 1 – det vill säga om man gillar eller inte gillar den revolutionära vägen Venezuela slagit in på. Men det här har redan blivit för långt. Jag kan säkert återkomma i de andra frågorna.
Med vänlig hälsning
Daniel
ps K återigen förlåt för det långa inlägget – men jag antar att dina andra läsare som inte är intresserade av detta tema letar sig till andra av dina utmärkta inlägg om mat och politik eller helt enkelt scrollar förbi. Säg till om det blir för mycket så lägger jag ner. ds
Daniel: Jag tycker inte att du skriver för långt. Jag blir glad över att du skriver det som jag behöver mer tid på mig för att formulera och därför inte hinner med på jobbet. Jag tycker dessutom att du skriver bra och nyanserat och i en ton som gör att en diskussion skulle kunna bli fruktbar.
SvaraRadera"Är man i grunden positivt inställt till att Venezuela väljer en annan väg och försöker bryta med det gamla systemet. Är man positivt inställd till den bolivarianska revolutionen och alla de processer som den satt igång. Stödjer man dess målsättningar."
SvaraRaderaJag - även om det inte spelar någon roll vad jag tycker - är positiv till en annan väg, till ett bryt med det gamla systemet och med många av dess målsättningar. Jag är långt ifrån positivt inställd till alla processer som satts igång.
Anledningen är allt jag ser och hör från båda sidor av lägret. Jag skulle kunna skriva en bok om alla anomalier, svågerpolitik, korruption, fallerande system, verkninglösa åtgärder och fuskande, som skulle verka som en parodi på hur ett land bör skötas.
Nya befattningshavare som är ivriga och ovana. Det kan mycket väl stämma. Tyvärr handlar ivrigheten i många fall om att sko sig själv eller sina kamrater. Och jag skulle kunna många exempel på detta från människor som i detta nu eller tidigare har arbetat mitt i detta system.
Du har helt rätt i att om lagar och förordningar inte följs så ska inga tillstånd förnyas. Jag håller med. Och det ska gälla för båda sidor.
Jag stödjer ingen gammal elit, inte heller något gammalt system. Jag tror däremot att det finns vägar för att nå förbättringar som är betydligt bättre än den som används nu.
Jag tror att antalet personer från "den gamla eliten" som sitter kvar på betydande poster i statsapparaten är mycket begränsat. Om inte annat så är det ständigt avtagande med hjälp av La Lista Tascon. En lista som redogör för hur medborgarna röstat och som dessutom ligger till grund för urvalet till nämnda positioner.
Jag förstår inte heller varför alltid argumentet kommer upp om att det är populism och oansvarigt att använda pengar till att utveckla landet såväl långsiktigt som kortsiktigt för de allra fattigaste. Däremot tycker jag att det är populism att angripa symptom mer än det bakomliggande problemet.
Du har nog rätt i att skillnaden mellan oss ligger i politisk uppfattning. Jag tror inte på ideologier som hållbar drivkraft.
I mitt uttalande:
"Grundvärden som rättvisa, hjälpa och stötta de utsatta, förbättrade möjligheter till personlig utveckling och ett samhälle som stadigt går framåt…"
Står faktiskt ingenting som säger att jag accepterar de grundläggande klassorättvisorna som finns eller saknar vilja att i grunden förändra systemet. Det är en tolkning som jag inte förstår.
Du skriver:
"Systemförändring istället för välgörenhet, de sticker i ögonen på de rika som hellre sticker till de fattiga lite allmosor än att ge dem verklig makt och inflytande."
Det jag ser hända här är just det du, och inte heller jag, inte verkar vilja ska hända, att sticka till de fattiga allmosor.
Men som du sa, kanske är det en andra punkt där vi har olika uppfattningar. Jag önskar jag kunde uppfatta det annorlunda men det jag ser här är just allmosor.
Slutligen, lite kuriosa om vad som händer just nu, idag: En marsch organiseras i detta nu vid Plaza Venezuela för att stödja beslutet att inte förnya sändningstillståndet. En av mina kollegor har pojkvän och bror anställda inom offentliga institutioner. Dessa har idag tilldelats tröjor och uppmanas skriftligen att delta vid manifestationen. Vad som inte skriv är att om de inte deltar så får de ekonomiska avdrag på sina löneförmåner. Andra institutioner går längre och avskedar dem som inte deltar.
Idag vilar tydligen de som protesterar mot beslutet om icke förnyat tillstånd. Enligt uppgift samlar de sig inför en större marsch imorgon.
MVH
/Marcus (som också ber om ursäkt för ett långt inlägg)
Snälla K, kan du utveckla det du sa om smutskastning och pådyvling av ursäkter? Det har inte varit avsiktligt och jag ser gärna att vi reder ut saken.
SvaraRaderaUrsäkter - åsikter. Whatever... ;-)
SvaraRaderaUtvecklingen i Venezuela är fullständig fantastisk, jag följer med glädje all rapportering om förstatliganden och andra steg mot planekonomin. Det roligaste är ändå västvänstern entusiasm, den kommer det bli svårt att bortförklara när Venezuela så småningom förfaller i fattigdom och misär likt alla andra socialistiska experiment genom tiderna. Undrar vilka vänsterursäkter det blir den här gången.
SvaraRaderaVi glädjer oss åt din glädje. Men om du är så säker på din sak om att allting kommer att gå åt helvete så undrar man varför du glädjer dig? Din sjuka jävel.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera