Om jag skulle skriva en blogg med rapporter från landet, skulle den bli förskräckligt enahanda. Jag har insett att jag följer två linjer härute. Jag läser och jag gräver trädgårdsland. Eller plockar nässlor. Men vad jag än tar mig för i landet blir jag helt besatt av att antigen gräva ett större land eller plocka mer nässlor. Förra sommaren smög jag iväg från K till skogen och plockade blåbär. När jag kom tillbaka till huset, med mina skatter var jag först alltid lika stolt. Men efter flera timmars rensade, med tårar i ögonvrårna måste jag tillkalla K:s hjälp och jag lovade dyrt och heligt att inte plocka mer. Tills jag inte kunde hålla mig och åter smög i väg.
För några helger sedan plockade jag några liter nässlor. K beundrade fångsten och tog ett foto. Sedan fick han kavla upp ärmarna och hjälpa till för mina fingrar var gröna och russinskrynkliga som om dom blivit bortglömda i ett bad. I eftermiddags sneglade jag åter lystet på de gröna nässlorna och tänkte: Sista chansen! Bäst att plocka lite till, förvälla och lägga i frysen. Snart är de för stora och då är det för sent! Den här gången såg K lite mindre entusiastisk ut och nässlorna blev inte förevigade med ett foto och jag fick rensa allting själv. Medan jag sköljde de gröna bladen funderade jag på allt på vårt land som kommer att blomma, få frukter och bär och att jag denna säsong måste lära mig måttfullhet. Vi har typ 30 svartvinbärsbuskar.
Andra bloggar om: gästbloggning, nässlor, måttlöshet
Om det är någon tröst så dör man inte av något sånär rensade blåbär. Jag plockar blad ur min drottningssylt resten av året, som ett exempel. Ett år, som också var ett bärår, mådde jag rätt uselt och hade på grund av att jag mådde så uselt en enorm rastlöshet i kroppen. Jag plockade 30 liter blåbär på en vecka. Det lindrade att jag mådde så dåligt.
SvaraRaderaSen är det det där med att man ska äta upp det också. Jag har kommit fram till att jag i viss mån gillar att plocka mer än jag gillar att äta upp det. Därför kokade jag sylt på alla de där trettio literna och gav bort snudd på allt. Jag plockade nog dubbelt så mycket till och mer den sommaren och sen så var det ju smultron och hallon och lingon och... ja, du förstår. Sylt hade jag så att det räckte och blev över för egen del ändå.
Inte för att utmana ödet eller sådär men man kan göra te på svart vinbärsblad så du lär ha att göra :).
SvaraRadera30 vinbärsbuskar är otroligt många. Vill du bli av med lite får du gärna hojta till. Är det på Vikbolandet? Kanske har vi något som du har nytta av. =)
SvaraRaderaMan kan göra saft på sv vinbärdblad också. =)
Kan man? Kinna, du måste berätta hur man gör saft på bladen.
SvaraRaderaJessica: Jag skrattade så gott och kände igen mig väl i din beskrivning. Men 30 liter - på en vecka! I jämförelse med mig är det världsrekord. Av någon mystisk anledning blir det rätt mycket kvar i vår frys också, som bara ligger där. Men idag har jag faktiskt både bakat bröd och tagit fram svartvinbär ur frysen. Snart är Hirams-sylten klar att hällas upp i burkar. Jag är så lycklig!/L
SvaraRaderaNu ska man minnas att jag, som sagt, mådde dåligt den sommaren. Insikten av att jag var sjuk hade drabbat mig och hade jag inte legat i blåbärssnåren så hade jag klättrat på väggarna istället och då var blåbärssnåren mer produktivt. Jag har inte gjort om det igen utan nu har jag plockat... um... ja... mer måttligt typ ;).
SvaraRadera