söndag 29 juli 2007

Takhjälpt

Trasigt taktegel upptäcktes av den ena gästen, men den andra såg till att göra något åt saken. "Svägerskan" klarar hög höjd bättre än jag och fick hjälp av brollan som hantlangade takteglen till den i skorstenen fastsurrade flickvännen.

Snygg utsikt över ägorna fick de.

Och nedanför väntade rosébelöningen. Tacksam är man.


Andra bloggar om: , , ,

Brunnsnedstämd

Igår sinade brunnen. En grävd brunn på 4-5 meter med cementringar som vi lyckades tömma förra sommaren två gånger för att vi inte fattade att man inte kan vattna trädgårdsland i fyra timmar från brunnen. Jag trodde att vi lärt oss och att det inte skulle vara några problem längre, särskilt inte nu när det har regnat i sådana mängder. Jag kan inte begripa hur brunnen kan ha tömts när så mycket vatten borde runnit till. Det måste bero på att tillflödet har hejdats på något sätt. Kan det vara så att sediment och slam i botten på en grävd brunn gör att den inte fylls tillräckligt snabbt? Kan jag lösa det själv genom att hyra en slampump och suga botten, och vem hyr i så fall ut en sådan?

Det är svårt eller omöjligt att hitta brunnskunniga på Vikbolandet, och väldigt frustrerande att inte veta vem man ska fråga om hjälp med saker som man inte klarar av själv. Det finns inte tillräckligt med information på nätet på vissa områden! Har jag en brunnskunnig läsare blir jag tacksam för alla råd och tips som jag kan få. Jag har vant mig vid det rinnande vattnet här och blir nedstämd av att inte ha det. Just nu är det ok, för vi tog oss ett dopp i det artongradiga havet och är någorlunda rena, men det är många saker som är svåra att genomföra utan tillgång till mycket vatten, som till exempel att mura den där jäla grillen och att tvätta flaskorna som vinet ska tappas på.

Andra bloggar om: , , ,

måndag 23 juli 2007

Regnaktiviteter

Det regnar, det regnar.

Noterar att Julia Childs TV-debut från 1963 i 18 avsnitt är upplagd som torrent på Piratebay. Det är oerhört underhållande TV, tycker jag, och intressant att jämföra likheter och skillnader med dagens matlagningsprogram. I sammanhanget vill jag gärna informera om programvarorna PeerGuardian och BitComet.

Smakade just min gurka som jag gjorde för en vecka sedan inspirerad av Karin Franssons recept på kryddgurkor. Inspirerad så till vida att jag använde samma procedur och proportioner vad gäller vitvinsvinäger, vatten, salt och socker. I övrigt hade jag bara egen pepparrot, egna dillkronor, egna svartvinbärsblad och god vitpeppar i. Mycket, mycket god blev den. Bra, då kan jag göra mer efter samma recept för nu växer gurkorna snabbt till i växtghuset.

Andra bloggar om: , ,

onsdag 18 juli 2007

Fänkålssallad

Igår skördade jag den första fänkålen.

Jag prövade förslaget till fänkålssallad ur Sannas Köksträdgård som jag skrivit om tidigare. Enklare kan man nog inte tillaga fänkålen om man inte sätter sig och knaprar på den direkt i landet:
  • Skär fänkålen tunnt tunnt eller använd osthyvel
  • Strö över flingsalt
  • Ringla rikligt med god stark olivolja över
  • Flaga över en god parmesanost
Väldigt gott och det passade mycket bra till siken vi köpte i Arkösund och grillade.


Andra bloggar om: , , ,

tisdag 17 juli 2007

Landsbygden och resandematen

Härom söndagen tog vi bilen mot kusten ut förbi St. Anna. Jag tänkte att vi skulle få se något samhälle vid vattnet, kanske med en hamn och en restaurang där vi kunde få färsk fisk. Något samhälle fann vi inte. Ett par campingplatser fanns det och ett vandrarhem hittade vi också. Men att hitta någonstans att äta visade sig närapå omöjligt. En av campingplatserna hade en restaurang, men dagens lunchalternativ verkade ointressanta och det var inte säkert att vi kunde få bord för de bokningsbara var bokade. Den andra campingplatsen hade en Pub, men deras kök bestod av en mikrovågsugn förstod vi av menyn; pajer, piroger, pizzabitar, etc. Vi tänkte att nere vid hamnen måste det väl finnas något. En veranda med uteservering där campinggästerna och seglarna sitter och tar en kall öl. Vid hamnen fanns en vändplan med en återvinningsstation. Vi åkte tillbaka till vandrarhemmet, men det var samma visa där. Pajer, piroger och pizzabitar.


En sista chans gav vi Båtsholms Pensionat. Stället såg sömnigt och charmigt ut. Sömnigt kanske för att de hållit i ett bröllop kvällen innnan. En mycket ung och oerfaren, men väldigt vänlig servitris erbjöd oss abborre, pannbiff, eller fläskfilé till lunch. Mina förväntningar sjönk när det framställdes som något positivt att fläskfilén var kryddad med grillkrydda. Vi valde båda abborren och det var ett bra val för den var förträfflig. Båtsholms Pensionat rekommenderas.


Men det är så konstigt hur det ser ut utanför städerna i Sverige. I Italien hittar man ofta de bästa restaurangerna i landsvägskorsningar. I Frankrike är det aldrig svårt att hitta bra mat i någon småby. I England kan det vara svårare, men minsta husansamling har åtminstone en pub. Här försöker man göra St. Annas skärgård till en turistattraktion och sprider, liksom i alla andra bygder, broschyrer, tidningar och sätter upp informationstavlor, men hur har man tänkt sig att man ska locka en enda tysk, engelsk, fransk, eller italiensk turist, när det är så svårt att hitta ens godtagbar mat? Eller, hur ska man locka ens en nykräsen svensk stadsbo som börjar bli van att ställa krav på maten. Vad beror den här tragiska torftigheten på? Är det fantasilöshet? Är det brist på matkultur och matuppfostran? Är det den djungel av bestämmelser som reglerar all offentlig matservering, som avskräcker?

Här på Vikbolandet har vi varje sommar haft Helenedals Kafé i Häradshammar. Ett sympatiskt lärarpar har tillsammans med sina barn drivit ett kafé med konstutställning under någon dryg månad på sommaren. Man har kunnat sitta i deras vackra trädgård och goffa i sig välgjorda smörgåsar och bakelser, kakor, läsk och kaffe, och promenera runt och titta på deras odlingar och höns. I år har de stängt. De nya EU-reglerna som säger att man inte i ett privatkök får tillaga livsmedel för försäljning gör att de inte kan fortsätta. Det är samma regel som gör att föräldrar inte får baka bullar för sina skolbarn att sälja för att samla in pengar. Helenedals Kafé skulle vara tvungna att bygga ett helt nytt kök för att baka brödet och bre mina mackor i. På tillståndsmyndigheten i Norrköping tycker man också att reglerna är knäppa och antydde att man kanske kunde ge dispens, men det kändes helt enkelt inte roligt längre att brottas mot regleringarna. Så det blir inget sommarkafé i år.

Vem ska starta den restaurankedja med grundläggande god mat som borde finnas spridd över hela landet och som skulle vara ett alternativ till spyställen som Nyköpingsbro och McDonalds? För mig är det ofattbart att det knappt finns några ställen att äta på mellan Stockholm och Stegeborg. Jag önskar att det vore enkelt att öppna en säsongsservering i Sverige. Jag önskar att det inte krävdes en ekonom och en jurist för att ta sig igenom regelverken och bedriva en verksamhet som skulle gynna både den lokala landsbygden och resenärer och turister på genomresa. Vilket parti tänker på de här frågorna? Vänsterpartiet har visserligen en bra småföretagarpolitik, men hur ska man praktiskt gå till väga för att uppmuntra den typ av innovativa initiativ som behövs så väl på landsbygden? Och hur ska man komma förbi de bisarra EU-reglerna? Kan man tänka sig en förenkling i form av en punktlista från tillståndsmyndigheten, som tar upp alla punkter som måste uppfyllas för olika serveringsverksamheter, som företagaren kan bocka av, och om man uppfyller alla punkter så har man rätt att driva en specifik typ av serveringsverksamhet? Jag menar, det behövs nya initiativ för att förenkla för de som vill göra någonting åt de här problemen. Och så måste vi förstås ta oss ur EU också, så att vi kan starta om europasamarbetet på rätt sätt.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

måndag 16 juli 2007

Grund för grill

Jag är inte händig, men idag har jag gjutit min första betong. Tungt att blanda utan mixerstav, så nu har jag svett i sommarskägget.


Härpå ska jag mura en grill, om jag får tag på billigt tegel.


Andra bloggar om: , , ,

Vitlök


De första vitlökarna är stora nog att börja skörda. Fantastiskt goda.

Andra bloggar om: ,

torsdag 12 juli 2007

Multipaj

Jag gör inte ofta paj för jag är inte bra på det. Men den jag trots allt gjorde idag blev ganska snygg och mycket god. Receptet på pajdeg i Annas kokbok är dock helt åt skogen. Jag skriver inget recept till den här pajen utan förklarar bara, för eventuella läsare av den här bloggen kan säkert pajkonsten bättre än jag. Den hade tre olika delar. En del bestod av halverade körsbärstomater och salladsärtor med oregano och basilika på, en del bestod av brynta kantareller, hackad bladselleri och getost, och en del bestod av förvälld, snabbrynt svartkål med vitlök, pinjenötter och zucchini. Blandning av 3 ägg, 2,5 dl standardmjölk, ett par deciliter parmesan (kravvarianten på Coop är mycket bra), färsk timjan, bladpersilja, salt och mycket svartpeppar hälldes över.


Den sista delen var bäst, tvärtemot vad jag hade trott. Svartkål, som också kallas palmkål, har jag inte mycket erfarenhet av att tillaga. Plantorna är väldigt snygga, men blir oftast så svårt angripna av kålfjärilslarver och jordloppor att jag inte vet om det är värt att odla den. Men jag hittade några blad som inte var så angripna och det blev mycket gott.

Att kantareller passar väl med (standard)getost visste jag, men bladsellerin var en chansning som inte var helt lyckad. Skippa den, eller lägg den tillsammans med tomaterna. Eller berodde det på att den hemodlade sellerin hade så stark smak?

Salladsärtorna blev perfekta, men tomaterna var inte mina egna så smaken på den delen var ju inte på topp.

Oj, nu blev det vegetariskt igen. Men pajen var inne 45 minuter i ugnen och på den tiden hinner man ju steka en massa biffar och kotletter som tillbehör om man vill.

Passar på att rapportera från växthuset och odlingarna.


En del av tomatplantorna och chiliplantorna är nu lika höga som jag och bär mycket frukt.


De första gurkorna är mogna för inläggning och måste tas om hand till helgen.


Fänkålen är min stolthet för dagen. Bakom dem står lite palmkål.

P.S. Vet någon var man får tag på ett hundratal billiga tegelstenar i närheten av Vikbolandet eller åtminstone i Östergötland? Jag tar tacksamt emot tips för jag vill mura en grill/rök.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

onsdag 11 juli 2007

Busvädersrisotto

När det fortfarande var ruskigt väder häromdagen så ville jag ha en krämig risotto. Vi har fortfarande en stor burk av förra årets torkade trattkantareller och ett fint blomkålshuvud låg på grönsaksfatet. Då blev det


Risotto med trattkantareller, blomkål och timjan
1 liter inte för stark kalvbuljong (2-3 msk Bong kalvfond till en liter vatten)
2 dl bra carnaroliris (De Cecco är tillräckligt bra, Zeta är det inte)
½ gul lök, inte för fint hackad
en stor klick smör
1 dl torkade trattkantareller blötlagda i vatten så att det täcker
1,5 dl gott vitt vin (oekat)
150 g blomkål uppskuren i de små buketterna
salt
nymalen god svartpeppar
2 dm färsk timjan (viktigt!)
grovhackad bladpersilja
  • Värm buljongen och håll den sjudande
  • Smält smöret i en annan, gärna bred och tjockbottnad, kastrull
  • Ta upp svampen ur vattnet och bryn den i smöret
  • Sänk värmen och häll ner riset och löken och låt dem svettas på ganska låg värme under omrörning då och då i kanske 10 minuter tills riset har blivit lite genomskinligt men ingenting har fått färg
  • Häll i svampvattnet och låt sjuda under omrörning tills det blir nästan torrt i kastrullen
  • Häll i vinet och låt sjuda under omrörning tills det blir nästan torrt i kastrullen
  • Sleva över buljong så att det knappt täcker riset
  • Lägg ner blomkålen
  • Rör om då och då tills buljongen kokat in
  • Sleva över ny buljong tills det knappt täcker
  • Upprepa de två senaste stegen tills riset börjar kännas klart, d.v.s kärnan har försvunnit, men riset har fortfarande stuns
  • Smaka av med salt
  • Repa ner timjan, persilja och svartpeppra
  • Häll på en sista deciliter buljong och rör om
  • Lägg på lock och låt stå fem minuter

Nej, man måste inte ha parmesan i en risotto, men du gör som du vill.
Jag noterar att det blev ett vegetariskt recept igen, men man hinner steka en biff de där sista fem minutrarna. Oj, nu börjar det åska, bäst att koppla ner sig.

Andra bloggar om: , , ,

tisdag 10 juli 2007

Subliminal propaganda


L ringde och larmade, så jag tog kniven och kassarna, hoppade in i fungokoptern och gav mig iväg. Herrejösses, går de på steroider? Jag har aldrig sett så stora kantareller. Två kilo orensat blev det.


Andra bloggar om: , , ,

fredag 6 juli 2007

Lyckad jakt


På svenska säger vi att vi plockar svamp, men på italienska jagar man svamp. Man skulle kunna fantisera om att verbet avspeglar tillgången till objektet. Idag under en eftermiddagsslummer fick jag en svampvision, reste mig, gick ut i skogen och fångade årets första kantareller. Köttiga, torra, fasta, perfekta.

Smörstekta serverade jag dem på en skiva av mitt rågsurdegsbröd. Så här års, innan man tröttnat på allt svamprens, finns det nog inget godare.


P.S. Idag tog vi första havsdopp. 218,5 C och uppfriskande.


Andra bloggar om: , ,

onsdag 4 juli 2007

Överblick från vänster

Alla ni kökstremister, köksibitionister, snålvattnare och andra oralnjutare som hänger här och läser vänsterbloggar när ni tror att spökalliansen inte ser er, nu kan ni hitta fler här!


Andra bloggar om: ,

tisdag 3 juli 2007

Friterade zucchiniblommor bland annat

Idag är vädret mulet, det blåser kraftigt och känns hotfullt, så jag vill inte vara ute. L har trotsat vinden och molnen och cyklat till sjön. Jag sätter mig i stället vid datorn och bekänner.

Jag erkänner att jag alltid har varit lite rädd för fritering. För några år sedan så köpte jag en fritös på bakfyllan, men jag har bara använt den två-tre gånger. Resultatet har varit misslyckat, oätligt, jag vet inte varför. Att vildfritera med olja direkt i en kastrull har jag aldrig vågat. Förrän igår. På gasspis dessutom, och utan termometer. Vi hade ju både zucchini och zucchiniblommor och massor av salvia och en köpeblomkål. Jag har fått fantastiskt goda friterade zucchiniskivor på ett torg i Frascati, underbart goda friterade zucchiniblommor här och var både i Grekland och i Italien, men det godaste av allt var friterade salviablad på en landsvägskrog i Umbrien. Och blomkålen såg fin ut på City Gross.

Jag tittade runt på nätet efter recept på frityrsmet som kunde likna den som använts till den friterade salvian och hittade något liknande i ett recept från Jamie Oliver (vars inställning till mat jag respekterar, trots att jag inte står ut med att se honom). Än bättre var att jag där hittade ett fullkomligt genialt tips om att ha hackad mynta på det friterade.

Vad fanns det att vara rädd för? Ingenting. Lätt som en plätt. Och så gott, jag vill egentligen ha mer redan idag. Nästa gång kommer jag veta att vänta lite längre så att oljan alldeles säkert är tillräckligt het (180 C). Är oljan inte tillräckligt het så suger grejerna upp den och det blir för oljefettigt. Nästa gång ska jag dessutom använda en större kastrull med mer olja så att jag kan slänga i mer åt gången utan att riskera att temperaturen sjunker. För friterat ska serveras direkt så att det inte blir soggigt. Med hackad mynta på, glöm inte det.

Friterade grönsaker

Rensa och skär lämpliga saker från trädgården eller affären i lagom stora bitar.

Exempel på lämpliga saker

Fyll en kastrull till hälften med rapsolja och sätt på spisen. Gör sedan den tempura-liknande frityrsmeten så här:

1 ägg
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
33 cl kall lageröl
salt

Skilj äggets vita från gulan. Häll mjölet och bakpulvret på gulan. Rör om och rör ner ölet. Vispa äggvitan till hårt skum och blanda ner i smeten. Salta.


När du tror att oljan är tillräckligt varm, doppa ett salviablad i smeten och släpp ner i oljan. Om det tar färg på kanske 20-30 sekunder så är oljan förmodligen tillräckligt varm. Lägg i så fall ner lite i taget av grönsakerna doppade i smeten och försök vända dem när de fått färg på ena sidan. Tag upp med hålslev eller stekpincett och låt rinna av på massa hushållspapper. Salta med flingsalt. Fortsätt tills allt är friterat. Lägg upp på ett fat och strö över hackad mynta.

Innan den hackade myntan blev strödd

Jag tyckte inte att salviabladen smakade så starkt av salvia som jag mindes dem. Jag befarar att jag inte hade tillräckligt het olja och därför friterade dem en aning för länge varvid de eteriska oljorna förgicks. Det blir nog bättre nästa gång.


Andra bloggar om: , , , , , ,

måndag 2 juli 2007

Första ärtorna

Här på landet händer det så mycket trots att det bara är semester. Det är mycket jag vill skriva om, men bristen på bredband hindrar både utförliga rapporter och bevakning av andras bloggar. Jag hinner inte ens med oväsentligheterna om flugsnapparens familjeliv och hackspettarna i eken.

Så tills vidare vill jag bara föra in i den elektroniska dagboken notisen att vi igår har skördat våra sex första Sugar Snap att lägga i vår första Little Gem-sallad med vår andra zucchini och lite rädisor. Alltså, vi börjar skörda så smått. Och i kväll friterade jag både salviablad och zucchiniblomma för första gången.

Jag ska skriva om det, men jag har också viktigare saker att skriva om, som gårdagens utflykt till St. Anna och svårigheten att hitta god mat i den svenska sommaren, och om den bra abborrefilé som vi trots allt hittade, men framför allt om tankarna kring uppväxt och klass, om klasstillhörighet. Om allt det som ligger och muttrar i bakgrunden i form av fördomar och förakt. Jag tror jag måste formulera något om klasstillhörighet som politisk råvara. Ganska plågsamt att bearbeta.


Andra bloggar om: , , , ,