Några veckor sent fick jag idag till slut tomatfröna i jorden. För att begränsa mig beslutade jag att bara sätta fyra frön av fyra sorter i år. Tidigare år har jag haft en sex till åtta sorter. Tanken är att tre frön av varje sort ska gro, de två starkaste plantorna behåller jag, en för växthuset och en för utomhus, och en planta av varje sort har jag att ge bort.
Följande sorter bestämde jag mig för efter att ha inventerat fröförrådet (tomatfrön håller i flera år):
- Bloody Butcher. En tidig sort från Weibulls som jag har fått stora och goda skördar av även på balkongen hemma innan vi köpte landstället.
- Russian Orange. Frö från 2003 från Tomatklubben. Medelsen, högväxande, orange, plattrund, 150 g. Ny för mig.
- Mexican Honey. Frö från 2004 från Tomatklubben. Tidig, högväxande, röd, rund cocktailtomat, 30 g. Mycket produktiv med långa klasar. Ny för mig.
- Golden Sunrise. Frö från 2004 från Tomatklubben. Medeltidig, högväxande, gul, rund, 90 g, mycket produktiv. Odlades förra året, men jag minns inte resultatet.
Tyvärr så visade det sig att det bara fanns två frön kvar av Bloody Butcher, så jag fick komplementera med två frön
Beefsteak (Tomatklubben 2004), en bifftomat som jag faktiskt aldrig fått att ge frukt - utmanande.
Så varför struntade jag i mina favoriter
San Marzano och
Costoluto Genovese som är så goda pastatomater respektive salladstomater? Jag vet inte. Kanske för att
S.M. har gett ganska små skördar och
C.G. har tagit så stor plats. Jag vill inte att det ska bli så mycket djungel i växthuset i år. Jag vill kunna ta lite bättre hand om de plantor jag har.

De oformliga är Costoluto Genovese, de gula är Golden Sunrise, vad jag minns.
Andra bloggar om:
tomater,
tomatodling,
Bloody Butcher,
Russian Orange,
Mexican Honey,
Golden Sunrise,
Beefsteak,
Tomatklubben,
förgroning,
växthuset