Ett kilo ekologisk gris från Väddö skuret i två bra bitar av Anders, från den lilla grissidan som låg där i den avundsvärda köttdisken. Slaktat dagen innan. Inte billigt, men inte dyrt, för smaken var fantastisk.
Allt oftare blir det omöjligt att skriva om den vidriga politiska situationen, så jag flyr undan i enkla reflexioner om trygg mat och odling.
(Men halv åtta i morse stod jag i varje fall och delade flygblad vid tunnelbanan.)
Andra bloggar om: Finefood, gris, ekologisk mat, Väddö, modlöshet
Hur lagade du grisen?
SvaraRaderaJag bara gned in den med kryddor och grillade den i ugnen, för vi har ingen utomhusgrill här i stan.
SvaraRaderaÅh, en sån härligt färgad liten kotlett! Vänd den i en het panna där smör smält i olja tills det slutat fräsa, tre minuter på varje sida, fyra om kotletten är två fingrar tjock. Salt och peppar, en god gris, ärligt slaktad, friskt ppfödd, behöver inga andra kryddor. Trots att jag just satt i mig en trefingertjock t-benstek blir jag lite hungrig, Det var fina kotletter.
SvaraRadera