Kallsup

Jag har aldrig begripit mig på kall soppa. Jag har i varje fall aldrig blivit serverad en Gazpacho som imponerat på mig. Jag tycker att smakerna försvinner i kylan och att det mest smakar av vattniga grönsaker. Undrar om det var Carl Butler som introducerade Gazpachon för min föräldrageneration? Det finns i varje fall ett recept i hans Med Butler i köket från 1984 som L hittade på Myrorna i Norrköping för 20 kr i går. När jag var mindre och yngre så minns jag att Gazpacho ibland serverades på somrarna som något exklusivt, det var något lite kittlande med de där isbitarna i soppan, nästan något förbjudet, men jag förstod aldrig vad som var grejen. Å andra sidan har jag aldrig ätit en Gazpacho i Spanien, så jag vet ju inte vad jag talar om egentligen.

Butler gjorde mycket för den kulinariska allmänbildningen i Sverige på 70- och 80-talet. Hans klassiska kokböcker inspirerade mina föräldrar och, av vad jag förstår, stora delar av den intellektuella medelklassen när jag var barn, och fick dessutom mig att baka min första äppelkaka. När man läser hans Med Butler i köket blir man medveten om vilket kulinariskt u-land Sverige fortfarande var vid mitten av 80-talet. Här är några citat från avsnittet om kryddor:

"Vitlök är något som jag ofta använder i min mat. Då handlar det för det mesta om den färska, som ju är överlägsen den som finns på burk. Emellertid skadar det ju inte att ha en burk i reserv."

"Rosmarin bör man alltid stöta eller mala för det känns inte trevligt att få de små barren i munnen."

"Till fläsk passar ingefära fint liksom till många kinesiska rätter."

Jag citerar inte för att förlöjliga herr Butler, för han var ju faktiskt radikal då. 1984 känns som igår för mig, men uppenbarligen har samhället förändrats en del. Det är svårt att föreställa sig någon publicera ett recept med namnet Invandrarkvinnans goda bröd idag.

Hur som helst har Lisa och Johan utlyst en Gazpachotävling. Min första reaktion är att det är vid fel tidpunkt på året; de kunde väl åtminstone väntat till slutet av nästa månad då man kunde använda sina egna skördar till soppan. Min andra reaktion är att nu kan jag ju försöka göra en egen version av soppan, så att jag gillar vad jag ska äta. Men hur då? Flera källor uppger att det gemensamma för de olika typerna av Gazpacho är att de har gammalt bröd i sig. Soppan är äldre än tomatens och paprikans europeiska historia. Vem bryr sig? Jag har inte gammalt vitt bröd hemma, så det tänker jag inte ha i.

Skulle jag ha bröd i så skulle jag göra en bruschetta på stekpannerostat rågbröd som jag gnede med en vitlöksklyfta och hällde olivolja över och lade i botten på sopptallriken innan jag hällde upp soppan. Se det som en utvidgning av receptet nedan.

Hur ska jag göra min Gazpacho? Jag har aldrig tyckt att den smakar tillräckligt. Jag kom att tänka på att i sällsynta fall så gör man en okokt tomatsås till pasta i Italien. Jag tror att det är i en siciliansk kokbok som jag har ett recept hemma som föreskriver en blandning av tomater, vitlök och olivolja som ska ligga länge tillsammans för att smakerna ska ingå partnerskap. Jag är på landet nu utan tillgång till det receptet, men tänker pröva idéen.

Kall grönsakssoppa - typ Gazpacho
(till tre personer som huvudrätt med bröd, eller fyra - fem personer som en aptitretare - förrätt)

De här grönsakerna tänkte jag mig skulle ingå i min kalla grönsakssoppa.

750 g tomater (c:a 7 st.)
1 grön paprika
1 röd paprika
½ fet gurka
1 charlottenlök
½ vitlöksklyfta

Dessutom använde jag

½ dl. god olivolja
½ dl. vitt oekat vin
god svartpeppar
salt
färsk basilika
färsk oregano
färsk timjan
10 isbitar

• Kryssa tomaterna med en kniv och skålla dem i kokande vatten.
• Skala dem och skär bort det gröna och kärna ur kärnorna i en sil över en skål.

• Hacka tomatköttet i 5mm-kuber.
• Finhacka vitlöken och blanda med tomaterna.
• Finhacka charlottenlöken och blanda med tomaterna.
• Häll över olivoljan och saften som runnit av kärnorna, blanda om och ställ in i kylen.

• Grilla paprikorna och skala dem och rensa dem och hacka dem och blanda med resten. (Jag har alltid hört att man kan grilla dem direkt över lågan på gasspisen och idag prövade jag det och det gick bra.)

• Skala gurkan och hacka i lika stora bitar och blanda med resten.
• Stoppa isbitarna i mixern med basilika, oregano, timjan, svartpeppar, salt och vitt vin
• Häll i drygt hälften av grönsaksmixen
• Mixa tills det blir slätt
• Häll upp det mixade i sopptallrikar och fyll på med grönsaksmixen så att det blir snyggt som på bilden

På detta kan man tänka sig en mängd garnityr. Från mer av de färska örterna, till krutonger, till det som jag hade tänkt men ännu inte prövat, friterade fänkålschips. Det ska jag pröva en annan dag. Nå, hur var det då? Jo, kallt och ganska blaskigt, som vattniga grönsaker, men med mer smak än de andra varianter som jag bjudits på. Det ser ju väldigt gott ut på bilden. Det skulle passat mycket bättre till lunch en stekhet dag än till middag en mulen jättesur kväll som idag. För att det inte ska bli för blaskigt är det viktigt att man inte snålar på saltet. Det skulle också ha hjälpt med lite chilipeppar i soppan, men man kan ha malen peperoncini på efteråt. En skiva nybakat rågbröd till passade verkligen bra.

Lisa och Johan efterlyste ett lättlagat recept. Men det menar de antingen ett recept som inte kräver några komplicerade tekniker, eller så menar de ett recept som går snabbt att slänga ihop. Jag tror att de menade de senare och då faller mitt recept ur ramen för det tar ju lite tid med allt hackande. Om man gillar kall grönsakssoppa så fungerar nog mitt recept, men jag själv har förstått att jag själv inte är särskilt förtjust i fenomenet överhuvudtaget. Så bättre än så här kan jag inte.


Andra bloggar om: gazpacho, kall soppa, grönsakssoppa, grönsaker, tomater, paprika, gurka, Carl Butler