Men smakmässigt kommer jag inte att bedöma dem förrän i morgon bitti. Jag smakade nyss. Kom på att vörtbröd aldrig varit ett favoritbröd. Men det här smakade bättre än de flesta vörtbröd jag smakat. Men det är lite huvudvärk över den där kryddblandningen.Skinkan oroade mig. Spadet var mycket salt. Men det brukar ju dopp-i-grytan vara. Jag griljerade skinkjäveln med två äggulor, tre matskedar stark söt svensk senap, en matsked honung, två matskedar god dijon-senap och ströbröd gjort av mitt vetesurdegsbröd. Tretton minuter på 200 grader. Liten skiva skinka på liten skiva bröd. Mmm, god skinka, något salt, men det var ju ytterbiten, på sött bröd. Ovanligt god köttig grissmak. Noggrannare bedömning i morgon. Se så vacker den är.
Uppdatering: Skinkan har mycket god smak och är inte för salt. Däremot är den inte så saftig. Jag tror att det beror på att trots att jag tog den ur ugnen när innertemperaturen var 70 grader, så steg temperaturen vidare ända upp till 78 grader.
Vörtbröden ska inte alls gräddas på så hög temperatur som Jan Hedh påstår. Ytan blev på gränsen till bränd, trots att jag drog ner temperaturen rejält när jag såg vartåt det barkade. Jag tycker nog också att kryddningen var i starkaste laget, men det är ju en smaksak.
Andra bloggar om: griljering, julskinka, vörtbröd
Den ser underbar ut... Liksom vörtbröden.
SvaraRaderaJag är glad att jag bara behövde ha hand om småkakor och julknäcke i år, det är banne mig för mycket ansvar med en hel julskinka.
:)