tisdag 24 november 2009

Fel fokus

Idag handlade den stora nyheten om grisar. Radion och alla tidningarna skrev om att "vanvårdade grisar äter upp varandra". Det som fick media att rapportera om organisationen Djurrättsalliansens undersökning om grisuppfödningen i landet var själva uppätandet, själva griskannibalismen. Det är att fokusera på fel sak.

Det avskyvärda med lejonparten av svensk grishållning ligger i att grisarna hålls på minimal yta och sällan eller aldrig får vistas utomhus och inte ges möjlighet till ett naturligt liv med bök och bete och socialt gruppbeteende och en stimulerande miljö. Att ovanpå detta förneka dem halm och utsätta dem för en ohygienisk inomhusmiljö gör grisbonden dessutom juridiskt skyldig till djurplågeri. Allt detta är vidrigt i mina ögon.

Däremot är det löjligt att fokusera på att några grisar i den omskrivna besättningen åt på en annan död gris. Det är ett naturligt beteende hos grisar. Så fort en gris skadas och inte kan försvara sig så äter de andra grisarna upp den skadade. Det beror inte på stress eller dålig djurhållning utan är ett fullkomligt naturligt beteende. När jag nyligen besökte en fantastiskt välhållen ekologisk utegående grisbesättning berättade grisbonden just detta för mig. Grisen gör så. Grisar har ingen moral. Grisar är allätare. Om en gris skadas måste man plocka undan den omedelbart, annars äter de andra grisarna upp den. Lyssna mot slutet av filmen på vad grisbonden säger.

Tillägg: För mer utvecklade resonemang, läs Kryddburken och Cornucopia?, och kommentarerna på deras inlägg.


Eftersom kommentarerna på Ekots hemsida var osakliga och felaktiga, så länkade jag till filmen där. Konstigt nog tog Ekot bort min kommentar. Tyckte de att filmen var opassande reklam för en god grisbonde eller var det opassande att huvudpoängen i hur de formulerade scoopet var poänglös?


Ekot1, Ekot2, Aftonbladet, Expressen, SvD1, SvD2, DN.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

11 kommentarer:

  1. Okunskap och föreställningen om en djuvärld med Disney över sig. Och då menar jag generellt med djur.
    Grisar är verkligen omnivores, från glass till att de då äter på andra grisar. Förhållanden alla sorters djur hålls under ska självfallet vara värdiga men sedan finns ju, som du nämner, de fakta som man (medvetet?) flömmer att nämna.

    SvaraRadera
  2. Tack för Din konmentar ur verkligheten.

    SvaraRadera
  3. Du sabbade väl Ekots vinkling genom att komma med fakta..

    SvaraRadera
  4. Kommentarer på nyhetsiter tas generellt sett bort utan nån större tankeprocess. Är det nån som klickar "anmäl" så tas inläggen bort. Siten vill inte riskera något. Ta det inte personligt.

    SvaraRadera
  5. Vissa sajter modererar och andra gör det inte. Kan inte säga att bara för att man trycker anmäl så tas en kommentar bort. Det har jag försökt när det gällde invandring och vandrade väl långt ut på högerextremkanten. Grisar kan jag för lite om.

    SvaraRadera
  6. många djur äter sina egna när dom är skadade. Det är ett gammalt överlevarbeteenede eftersom de skadade djuren drar till sig rovdjur. Visst, det underlättar ju om djuren är omnivorer eller karnivorer men såväl råttor som hundar gör likaledes....

    Grisarna i filmen var fasligt söta! Tack för länken!

    SvaraRadera
  7. De där grisarna blir säkert väldigt goda...

    SvaraRadera
  8. "Om en gris skadas måste man plocka undan den omedelbart, annars äter de andra grisarna upp den."

    Problemet är att så inte görs. Därför äter människor nu grisar som ätit andra grisar.

    SvaraRadera
  9. Det kanske inte är möjligt att stå och titta på grisarna hela tiden.

    SvaraRadera
  10. Jag vet en grisbonde som satte in kameror i grisstallet för att se hur grisarna gjorde när det inte fanns människori närheten. Det visade sig att dom "diade" på varandras svansar. När gris nummer 1 ville gå sin väg ville inte gris nr 2 släppa taget om svansen och bet till. Gris nr 1 började blöda, vilket gjorde att gris nr 2 tyckte att det blev ännu bättre snuttande på svansen. Nästa gång hade gris nr 1 ont i såret, så den slet till på en gång. Mer blod, och gris 2 trivdes. Såret blev större, och till slut hade gris nr 1 ingen svans längre.

    SvaraRadera