söndag 17 augusti 2008

Smörsopp och salvia gillar varandra

I fredags åkte vi till torpet bespetsade på svampplockning. När vi kom fram stod tre stolta fjällskivlingar och väntade på oss, så dem stekte jag och fick själv äta upp till den grillade salsiccian eftersom gravida L blev svampängslig. Mums. På lördagen tänkte vi att vi skulle rensa skogarna runtikring, men vi hittade nästan ingenting. Tillbaka på tomten hittade vi däremot sju till stolta fjällskivlingar, lite smörsopp och några andra soppar (som visade sig alltför maskstungna).

De stekte vi och band ihop med lite grädde och åt med en äggröra och knäckebrödssmörgåsar med ost till lunch. Den här gången fick jag inte svampen för mig själv.

Och innan det började regna hann vi med ett dopp i Skiren som fortfarande är tillräckligt varm.

Idag upptäckte jag att sexton nya smörsoppar kommit upp på samma plats, så de rensade jag och tog med hem.

När de låg så här alldeles nakna och doftade fick jag för mig att de skulle tåla mer kryddning än bara salt och peppar. Jag slängde ner dem skivade i lite smält smör och lät vätskan koka bort varpå jag tillsatte mer smör och salt och lät dem brynas. Mot slutet tillsatte jag tre finhackade färska salviablad och därpå en hel del finhackad persilja och malen vitpeppar. Salvian var en lyckoträff, pröva det!



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

  1. Jag har skördat ängschampinjoner på samma sätt, det kom upp nya inom 24 h och man måste plocka dem varje dag, annars angreps de omedelbart av insekter. De flesta soppar vinner annars på att torkas, det koncentrerar smaken och förbättrar konsistensen.

    SvaraRadera