Brunnsnedstämd

Igår sinade brunnen. En grävd brunn på 4-5 meter med cementringar som vi lyckades tömma förra sommaren två gånger för att vi inte fattade att man inte kan vattna trädgårdsland i fyra timmar från brunnen. Jag trodde att vi lärt oss och att det inte skulle vara några problem längre, särskilt inte nu när det har regnat i sådana mängder. Jag kan inte begripa hur brunnen kan ha tömts när så mycket vatten borde runnit till. Det måste bero på att tillflödet har hejdats på något sätt. Kan det vara så att sediment och slam i botten på en grävd brunn gör att den inte fylls tillräckligt snabbt? Kan jag lösa det själv genom att hyra en slampump och suga botten, och vem hyr i så fall ut en sådan?

Det är svårt eller omöjligt att hitta brunnskunniga på Vikbolandet, och väldigt frustrerande att inte veta vem man ska fråga om hjälp med saker som man inte klarar av själv. Det finns inte tillräckligt med information på nätet på vissa områden! Har jag en brunnskunnig läsare blir jag tacksam för alla råd och tips som jag kan få. Jag har vant mig vid det rinnande vattnet här och blir nedstämd av att inte ha det. Just nu är det ok, för vi tog oss ett dopp i det artongradiga havet och är någorlunda rena, men det är många saker som är svåra att genomföra utan tillgång till mycket vatten, som till exempel att mura den där jäla grillen och att tvätta flaskorna som vinet ska tappas på.

Andra bloggar om: brunnsproblem, Vikbolandet, nedstämdhet, vatten

Ormen i paradiset

Igår när jag skulle fylla vattenkannan med regnvatten från den sinande cisternen i växthuset låg där en fet orm på murväggen.


Jag blev lite orolig, men när jag på telefon berättade om de ljusa fläckarna i nacken sa J att det var en snok . Inte alla snokar har ljusa fläckar där, men om en orm har ljusa fläckar bakom öronen så är det alltid en snok.

I natt regnade det 22 milimeter (ja, jag har köpt en vuxenpoängsräknare, jag menar regnmätare) och cisternen hade svämmat över, upptäckte jag när jag gick in i växthuset på morgonen. Bra, då räcker vattnet åtminstone ett par veckor om det inte regnar. Ormen, som jag ännu inte kommit på något namn för, låg och njöt på bassängkanten. Jag tror han får heta Ormen.


Andra bloggar om: ormar, växthuset, vatten, kallblodig njutning