Så att jag kommer ihåg vad vi åt när veterinären och hans datortekniker kom på besök.
Först Lisas gyozaravioli fyllda med en kräm av keso, ärter, parmesan, mynta, salt, peppar, muskot. Ovanpå, brorsonens olivolja, parmesan och rostade pinjenötter. Glömde fotografera. Gott, som vanligt. Tröttnar inte på kombinationen söta ärtor och mynta. Champagne - André Clouet - fungerade bra till.
Därpå en ceviche. Pilgrimsmussla, lax, lime, citron, röd paprika, mild chili, vårlök, koriander, salt, peppar, stark paprika. Till det en Sancerre, jag tror att det var Les Pierris, som fungerade mycket bra till. Det här vill jag äta mer av.
Sedan bröst av skogsduva, karl-johan-polenta, smörslungade druvor, morötter och sugar snap, och koncentrerad duvfond med rödvin. Duvbrösten stekte jag en aning för länge så de blev en gnutta torra och hårda. Stark viltsmak. Jag är inte säker på att jag gillar polenta, det är svårt att komma undan associationerna till tvålsmak. Morötterna och ärtorna blev en aning överkokta, jag hade velat ha dem lite knapriga. Tommasi Amarone della Valpolicella Classico var bra till.
Vi avslutade med en citronpaj som L lagade efter Anna Bergenströms slarviga recept. Den blev fantastiskt god och vi drack den Sauternes från 2004 som vi fick av hotelldirektören i Paris i maj när vi gifte oss. Den var lite blek och tunn, tyckte jag.
Ja, så blev det kaffe och konjak och mer champagne sedan. Det var lugnt och stilla och vi satt och pratade till halv tre. Bra vänner.
Läs även andra bloggares åsikter om nyårsaftonsmeny, skogsduva, polenta, ceviche, citrontårta, ärtor, mynta
Först Lisas gyozaravioli fyllda med en kräm av keso, ärter, parmesan, mynta, salt, peppar, muskot. Ovanpå, brorsonens olivolja, parmesan och rostade pinjenötter. Glömde fotografera. Gott, som vanligt. Tröttnar inte på kombinationen söta ärtor och mynta. Champagne - André Clouet - fungerade bra till.
Därpå en ceviche. Pilgrimsmussla, lax, lime, citron, röd paprika, mild chili, vårlök, koriander, salt, peppar, stark paprika. Till det en Sancerre, jag tror att det var Les Pierris, som fungerade mycket bra till. Det här vill jag äta mer av.
Sedan bröst av skogsduva, karl-johan-polenta, smörslungade druvor, morötter och sugar snap, och koncentrerad duvfond med rödvin. Duvbrösten stekte jag en aning för länge så de blev en gnutta torra och hårda. Stark viltsmak. Jag är inte säker på att jag gillar polenta, det är svårt att komma undan associationerna till tvålsmak. Morötterna och ärtorna blev en aning överkokta, jag hade velat ha dem lite knapriga. Tommasi Amarone della Valpolicella Classico var bra till.
Vi avslutade med en citronpaj som L lagade efter Anna Bergenströms slarviga recept. Den blev fantastiskt god och vi drack den Sauternes från 2004 som vi fick av hotelldirektören i Paris i maj när vi gifte oss. Den var lite blek och tunn, tyckte jag.
Ja, så blev det kaffe och konjak och mer champagne sedan. Det var lugnt och stilla och vi satt och pratade till halv tre. Bra vänner.
Läs även andra bloggares åsikter om nyårsaftonsmeny, skogsduva, polenta, ceviche, citrontårta, ärtor, mynta
Vad är en stark paprika?
SvaraRaderaSmåfågelvilt är en sekund mellan perfekt och torrt. Jag vaktade på fasanen som om den fortfarande hade varit vid liv ;)
I t.ex. Ungern gör man väl skillnad på starkt och milt (sött?) paprikapulver. Jag menade stark torkad krossad paprika, typ den goda ungerska ekologiska som jag har köpt på Cajsa Warg.
SvaraRaderaJo, det gör man. Jag har bara aldrig sett en en vanlig och en stark paprika. I matbutiken här, den lilla, finns bara sött paprikapulver. Jag tror inte att jag har ätit stark paprika annat än i dess förlängning som chilisar.
SvaraRadera