Kort reserapport: Fuerteventura

Sedan en vecka är vi tillbaka från vår solresa. Det var bra att vi reste. Vi skulle gärna stannat två veckor till. Det är lättare att vara ledsen i solsken.

Fula Roja - en fin fisk

Maten var bra, framför allt den färska fisken, men grönsakerna var överlag ganska usla, som i Sverige ungefär.

Kusten vid La Pared

Havet är vilt på västkusten och lugnare på östkusten. Vädret på ön i januari liknade svenskt försommarväder, men med 18-19 grader i havet. I blåsten kan man behöva klä på sig, i lä kan man vara näck. Nätterna kan kännas kalla när husen inte har uppvärmning.

Aptitretare på den stora terrassen i Costa Calma

Det görs fantastiskt bra hård lagrad getost på ön. Den godaste vi åt kom från byn Tindaya. Från den stora vägen förbi byn ser man ett hus som det står något om ost på. Kör dit och handla över disk direkt från ysteriet. Jag omvärderade Serrano-skinkan under resan. Den finaste varianten av de kanske sex sorter som de hade på Costa Calmas Padilla Spar, som låg 150 meter från vårt andra boende, kostade c:a 500 kr/kg och var helt fantastisk. Brödet var uselt överallt. Vinet från Lanzarote, som ligger strax norr om Fuerteventura, var adekvat. Någon berättade för oss att de tillverkar mer vin där än vad druvorna de odlar kan producera.

Här började jag drömma om att bo i ingenstans

Resan hade nog blivit misslyckad om vi inte hade hyrt bil. De asfalterade vägarna är mycket bra och trafiken är stillsam. Ön är stor och ödslig. Turisterna är koncentrerade till några få områden. Landskapet är oerhört kargt, med avskavda vulkanberg i mängder av mjuka färger. Jag började fantisera om hur man med hjälp av den obegränsade tillgången på vind- och solkraft skulle kunna driva en egen avsaltningsanläggning och starta odlingar i den säkert mycket fruktbara vulkan- och kalkjorden med obegränsad tillgång till vatten. Vin. Tomater. Det finns inte längre några saltfria brunnar på ön och getterna har käkat upp det mesta av den vegetation som fanns kvar när man huggit ner träden. Det regnade till och från när vi var där, och genast började det sticka upp grönt och blommor.

Strand söder om El Cotillo

Stränderna tar inte slut. Det är väldigt rent överallt. Jag vet inte om det alltid är så här tomt.

Tro inte på allt som är skrivet

Staden måste ju sluta någonstans

Lågvatten i lagunerna norr om El Cotillo

Atlanten känns ren. Vi badade nästan varje dag.

Det finns mer att berätta om ön, men det här ska nu inte bli någon reseblogg. Den här bloggen måste skärpa sig och återgå till vad den en gång var. Men först några tips:

• Billig och bra biluthyrning på Fuerteventura - Autoreisen.
• Bra beläget lägenhetshotell på stranden precis utanför byn El Cotillo. (Men alla rum har inte terrass med sol och pentryt duger inte till mycket mer än frukost och mellanmål.) El Cotillo är den bästa platsen att ha som utgångspunkt för en vistelse på norra delen av ön.
• Huvudstaden Puerto del Rosario verkar underskattad, men åk inte dit på en söndag. Jag önskar att vi hade tillbringat en hel dag till där.
• En fin, praktisk och stor lägenhet i Costa Calma hittade vi genom privatbostadsförmedlingen Homelidays.
  

Läs även andra bloggares åsikter om terapi, Fuerteventura, El Cotillo, Costa Calma, getost, solsemester