Nätter, torkrum och medicin

L skriver:

Vissa tror att förlossningen var hemsk och särskilt för mig. Men så var det inte. Jag skulle göra vad som helst för att få vara gravid och föda ett barn igen. Det är det mest beroendeframkallande jag varit med om.

En natt när jag vaknade, kort efter förlossningen och trots medicin, så hade brösten svällt och var fulla av mjölk. Jag pratade med en vän och var förtvivlad. Jag sa att jag ville behålla dem för de höll kvar minnet i kroppen av henne och förlossningen. Det var allt jag hade kvar. Min kloka vän grät och sa: L, ta medicinen! Du är så full av hormoner nu. Du behöver ta den.

Nätterna. Nätterna efter förlossningen. Vi sov med lamporna tända.

I veckor innan förlossningen tvättade jag kläder, handdukar och sängkläder. Jag hade köpt parfymfritt tvättmedel. På kvällarna stod jag nere i torkrummet och hängde upp alla de små kläderna. Jag grät för att jag var så lycklig över att vi skulle få barn. Torkrummet var det rum, lyckorummet, där alla drömmarna bodde.