torsdag 29 oktober 2009

Mathantverkskursen, dag 17, från vilken jag skolkade lite grand

Det har påpekats att jag inte har redogjort för den sjuttonde dagen av kursen. Jag tyckte inte att det fanns så mycket att säga om den dagen eftersom det inte var nya ämnen som togs upp. Men för att protokollet ska bli riktigt ska jag redovisa kortfattat.

Vi började dagen med ytterligare undervisning om byggnader med Robert Å. Denna gång fick vi se exempel på ritningar av befintliga byggnader, bland annat på Eldrimners mobila ysterier och charklokaler. Robert hade ritat en del av detta och han visade sedan också ritningar av sitt eget ysteri, en imponerande byggnation som skymtar på bilden nedan.

Trots att han har uppmanat oss att bara skissa utan mått och detaljer på papper, så har jag inte kunnat motstå att leka lite med Sketchup för att förstå hur jag skulle vilja ha min egen ideala produktionslokal.

På lunchen stötte vi ihop med Sören från Fågelberget som var nere för ett möte med Länsstyrelsen. Han berättade att "min" salami, som ju inte hade rökts, såg väldigt fin ut, för den hade blivit alldeles vit. Hoppas att det är ett mögel som ger god smak.

Därefter följde ytterligare ett pass med ekonomi. Vi gick vidare med olika sorters kalkyler och investeringsberäkningar. Det är intressant, och förvånande nog ganska underhållande att ägna sig åt. Fast jag tycker fortfarande att hela min tänkta produktionskedja, från uppfödning av Linderödssvinen med oklar foderstat, till slakt på återtag och produktion av ganska okända mängder ospecificerade charkuterier, och en mängd olika försäljningsmöjligheter, innehåller alltför många variabler och är en alltför komplex process för att resultatet av en beräkning ska vara tillförlitligt. Den bedömningen skulle jag i varje fall själv göra av en sådan kalkyl.

Jag önskar att jag kunde sitta några dagar eller en vecka och bara ägna mig åt det här, det känns som att det inte finns tid för lönearbete nu. På gårdsfronten inget nytt, förutom att jag har insett att jag behöver åker och skog, snarare än fin betesmark, och att fornlämningar på fastigheten inte går ihop med utegrisar.

Vid tre-tiden smet jag från undervisningen för att slippa för lång mörkerkörning, men jag nådde bara till Gävle. Det är en annan historia.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

5 kommentarer:

  1. Det känns om research om optimal foderstat är väldigt högprioriterat nu. Eller?

    SvaraRadera
  2. Nja, även det är beroende på vad det blir för gård. Åkerareal, utrymmen och maskiner avgör vad jag kan odla själv och omkringliggande bönder avgör vad jag kan köpa in billigt. I kalkylerna får jag väl räkna med en högre foderkostnad än vad som kanske faktiskt blir fallet.

    SvaraRadera
  3. Tänkte bara fråga om du har jaktlicens. Kan vara att tänka på när du har en gård att se över.
    Dels för att skydda mot vilt och för att det kan ge tillgång till viltkött.

    SvaraRadera
  4. Nej, jag har inte jaktlicens. Men vi är några stycken som har börjat en lite kurs för att eventuellt skaffa oss en examen. Vi får se hur det går.

    SvaraRadera
  5. Kunskap är aldrig skadligt så så länge du håller den och drömmen levande samt bygger på med tiden så lär det ju gå vägen. Ingen kan anklaga dig för att släppa ner dig med tjugo grisar eller nåt och inte veta ett skvatt, du är ju påläst och kan en massa. Bara fortsätta på det spåret även om du måste jobba parallellt. Att ha ett mål kan göra saker enklare.
    Ska du ha mark fritt från fornminnen är det bäst att du rör dig en bit utanför Mälardalen. Just här kan m an inte sätta en jävla spade 2 dm ner i jorden utan att hitta nånting. Ett av Sveriges ovanligaste fornminnen ligger en km härifrån, mitt i ett miljonprogramsområde. När de skulle bygga hus en bit utanför det området så blev det liv i luckan. De hittade bl a en brunn och ville ha allt stoppat. Då ramlade brunnen in p g a underminerad mark p g a regn. I o f s så ligger Anundshög två km bort, det är kanske nåt man får förvänta, att det med fornminnen kan bli en aning av en börda.

    SvaraRadera