fredag 18 september 2009

Mathantverkskursen, dag 5, på vilken jag förstod byggnadernas betydelse

Ja, jag hade undrat över den ständigt återkommande rubriken "Byggnader" i schemat för kursen. En antydan om ämnets vikt kom nog redan under beskrivningen av HACCP-arbetet och lagstiftningen. I dag ägnade Robert Åkermo förmiddagen åt att beskriva hela processen som arbetet med att uppföra byggnader för livsmedelsförädling innebär. Han kommer att återkomma många gånger under de resterande veckorna och finnas tillgänglig för rådgivning under hela kursen. Herr Åkermo är agronom med inriktning på arkitektur, konsult i alla frågor som rör lantbrukets byggnader och står dessutom bakom Oviken Ost, ett gårdsmejeri med nordens största besättning av ost(!)frisiska mjölkfår.

Under de här timmarna på förmiddagen kände jag för första gången hur miljonerna rann iväg. Det är så många steg att ta med i beräkningen vid uppförandet av en byggnad, och bara om man gör det på rätt sätt kan det bli bra till slut. Det innebär att man måste göra ett oerhört genomtänkt förarbete och fundera över varje steg som ska tas i den lokal som ska användas för livsmedelsproduktion.

Samtidigt gör tvånget att konkretisera att man tvingas fundera över vilka steg som faktiskt måste tas i ett drömkök. Vilka dörrar som måste öppnas och stängas och vilka handlingar och flöden som omfattas av en korvs tillblivelse. Genast började hjärnan arbeta med hur lokalen ska se ut där jag vill arbeta. Hur ska jag bäst göra för att minimera hälsoriskerna, för att underlätta städning och förvaring? Vilka utrymmen behöver jag för att kunna göra alla produkter som jag vill tillverka? Hur ska allt bli som mest praktiskt och enkelarbetat och vad krävs av utrymmena för att jag ska kunna göra de allra bästa produkterna? De allra bästa produkterna! Nyss satt jag på en pub och ritade en skiss på den viktigast av de lokaler som jag behöver. Mycket märkligt, eftersom det också innebär att ta ett steg i riktning mot att förverkliga idéerna.

Efter lunch (fläskkarré med potatis, gräddsås och rönnbärsgelé, mycket gott) fick vi lära oss allt om möjligheter till finansiering av verksamheten genom länsstyrelserna av en väldigt underhållande länsstyrelsebyråkrat vars ständiga skratt smittade när han hånade sina egna myndighetsblanketter och ledde oss vid handen genom snårskogen av irrellevanta krav från Jordbruksverket vid ansökan av 1) startbidrag (250 000 rakt av för de som är under 40 år, jag ska DO-anmäla) 2) investeringsbidrag, för fasta anläggningar på jordbruksfastighet med 30% av investeringen upp till 3 000 000 3) förädlingsbidrag, för fasta anläggningar och lösa inventarier för livsmedelsförädling med 30% av investering upp till 3 000 000 4) kompetensutveckling med 50% av minst 10 000 (?) på kurser och studieresor (även utomlands) hur många gånger som helst.

Det var pedagogiskt riktigt att lägga in denna avslappnade man och informationen om det rikliga stöd som man faktiskt kan få för att klara byggnationer, efter den lite nedslående insikten om att det kommer att kosta oss att bygga de lokaler som vi definitivt kommer att behöva för vår verksamhet. I linje med den trygghetbombning som vi hittills utsatts för avslutades föredraget med att föreläsaren lovade oss att även de som bor i andra landsting eller regioner kan ringa honom direkt, och när som helst, för att få guidning om blanketter och regler för ansökan om stöd och bidrag, i stället för att vända oss till våra egna landsting, om de nu inte skulle vara så tillmötesgående. Man häpnar.

På detta följde en kvinna från Almi som försökte verka sträv för att dölja sin osäkerhet och det faktum att hon visste att hon och hennes powerpoint-presentation var usel i jämförelse med den föregående dynamiske talaren. Och det var första gången som den där konventionella synen på företagande och nystartande och entreprenörskap fick komma fram på den här kursen, och det var ju helt i onödan. Den som vill slaska till sitt liv med sådana näringslivets floskler kan ju grotta ner sig i deras hemsida som jag inte tänker länka till.

Mina idéer om en charkverksamhet på åretruntutegående Linderödsgrisar blir allt konkretare och starkare. I morgon åker vi charkare, Narviks-G, familjen polis, Dala-J och jag, runt på lite studiebesök, bland annat till en som har åtminstone knappt tio Linderödssvin som han sägs göra lite chark på. Jag ska berätta vidare.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

7 kommentarer:

  1. Jag är mållös. Du K, kan inte du kolla med dina charkchänstemän vad straffet för att kränga svartkorv är? Jag är lite sugen att, bara för att, dra igång en småskalig svartkorvstillagning (bara för att främja korvätandet, inte i vinstsyfte, du fattar, bara för att) hemma i garaget.

    Mycket inspirerande läsning hur som helst. Och DO-anmäl direkt. Helt sjuka regler.

    /andreas, inte inloggad

    SvaraRadera
  2. Både gårdagens herr Nilsson och min vän veterinären ser mycket allvarligt på de skurkar som till exempel slaktar svart, för de har sett de vidriga hygienförhållanden som förekommer. Poängen är inte att försvåra eller sätta dit den som vill göra bra korv, men skurkarna finns där och de ska klämmas åt rejält.

    Du behöver bara registrera en tillfällig korvförsäljning om den inte sker mer än två gånger om året. För det behövs inga tillstånd. Allt det där om skolklassers bullförsäljning etc. gäller inte.

    SvaraRadera
  3. Så länge man säljer direkt till kund är inte reglerna vidare hårda.

    SvaraRadera
  4. Nej, det är ju inte så trivialt att man bara kan skala upp sin kökstillverkade korv till större batch. De råa ingredienserna skall skiljas från de färdiga, så att det inte blir någon kontamination, och fermenterade produkter skall skiljas från kokta, också för att undvika kontamination. Det är här man ser skillnaden på en kock, som lagar mat för stunden och inte på samma stätt behöver bry sig om god hygien.

    SvaraRadera
  5. Går det att bygga om en befintlig byggnad, exempelvis en gammal lada eller en flygel? Eller är lämpligast att bygga ett helt nytt hus, från grunden? Vad är miniminikostnaden?

    SvaraRadera
  6. Det går definitivt att bygga om en gammal lada eller flygel. Det kommer att behandlas separat längre fram i kursen. Minimikostnaden är väl kostnaden för bygglov, som krävs om lokalens funktion ändras. Den kostnaden är olika mellan kommunerna och kan variera mellan 0 kronor och kanske 30 000.

    SvaraRadera
  7. Andreas, straffet är inte högre än böter, om du inte skadar någon.

    SvaraRadera