De här tre bröden gjorde jag idag, i stort sett efter Martins recept på vetelevain, men med vetemjölet utbytt mot rågmjöl i de första tre stegen. Jag anpassade också vattenmängderna något för att ge degen den rätta grötliknande konsistensen och i det fjärde momentet lade jag till en matsked honung. Resultatet blir som ett mellanting mellan min Enskede-levain och Jan Hedhs rågbröd med surdeg; ett lite luftigare och lättare rågbröd alltså.
Läs även andra bloggares åsikter om rågbröd, råglevain, levain, bakning
Väldigt fina!
SvaraRaderaFår hålla med dej om det där med vilvjäst. Till och med jag kan ju baka numera, även om jag inte blev lika nöjd med senaste satsen. Den blev lite kompakt, kan det bero på att jag använde vanligt mjöl den här gången (inte vet special alltså)?
Men det jäste som bara fan. Över bunkens breddar.
Hej,
SvaraRaderaFör en tid sedan väckte du en tanke hos mig genom din kommentar att det ultimata brödbaket borde börja med att odla eget dinkel.
Vidare efterforskningar och ett samtal med en entusiastisk ekologisk spannmålsbonde, avslöjade att spelt (och emmer) har ett hårt inre skal som inte lossnar genom tröskning, vilket är fallet för vanligt vete. Storstadsmänniskan i mig känner sig högst okunnig, men nu slapp jag åtminstone göra det misstaget. Slutsats: ska du odla själv, välj vanligt vete.
Härliga rågbröd på bilden!
Otroligt fina bröd! Blir så inspirerad att jag också måste skrida till verket snarast möjligt.
SvaraRaderaPatrik: Eller att det fick jäsa för länge.
SvaraRaderaLisa: Intressant. Fast jag hade aldrig tänkt odla något annat än vete och råg. Som jag ska jag be att få från Allkorn.
Linda: Kör på!
Jo, det var nog därför.
SvaraRadera