Jag har läst och funderat en del kring slåtter och slåtterängar sedan jag gick den agrarhistoriska grundkursen som jag inte fullföljde. Jag har tänkt på resultatet, i form av biologisk mångfald, som det äldre jordbruket ledde till, när lieslåtter av ängar var grunden för boskapens vinterfoder. När äng var åkers moder. Jag romantiserar inte den typen av jordbruk, men det fanns vissa fördelar. Ängen som biotop är en. Vet du inte så mycket om slåtter och äng så finns mycket information här.
Häromveckan beställde jag en lie som jag hämtade på bussgodsstationen i Norrköping idag. Nu när jag vet mer om liar så har jag insett att den gamla standardmetallmodellen i ladan är helt oanvändbar med sitt felinställda blad och dåliga konstruktion som inte är anpassad till mina mått. I senaste numret av min nya favorittidskrift Gård och Torp fanns en notis om "slow design"-projektet Slåtterlien Lif. Jag beställde genast en och tackade pappa för finansieringen.
Jag provade den som hastigast efter kantarellmiddagen i kväll och den verkar fungera mycket bra. Och snygg är den. På lördag ska jag testa den på Grönsaksbloggarens slåttergille där en av landets främsta slåtterkännare ska delta med inststruktioner.
Läs även andra bloggares åsikter om lie, lieslåtter, orv, äng, gräsklippning, blommor, äng är åkers moder
Intreeasnt med liar.
SvaraRaderaSvenska Wiki talar om två huvudtyper, där framför allt vinkeln mellan blad och orv(skaftet) skiljer sig.
En typ med mindre vinkel för att kunna skära gräs i diken och samtidigt då stå högre.
Att ta hand om dikesgräset var ju viktigt dels ur fodersynpunkt, män även och troligtvis än viktigare för att förhindra ingenväxningen av de mödosamt grävda dikena.
(Täckdikning med tegelrör introducerades i Sverige1830 enl Wiki)
Intressant tycker jag att knaggarnas (handtagens) placering är.Ibland på "insidan" som våra, ibland på både in och utsida, eller ena knaggen ovanpå.
En surfning på Wiki och olika språk (kulturer) ger ett antal olika bilder.
Minns att jag i alpområden sett liar med mycket lång nedre knagg.
Antagligen hänger det ihop med branta alpängar.(bild)
http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Datei:Grasmahd_mit_Sense.jpg&filetimestamp=20051111123914
För några år sedan såg jag här i Sverige på avstånd en äldre herre använda an lie. Hans rörelsemönster var annorlunda.
Gick därför fram till honom.
Det visade sig att hans lie kom från Österbotten. Dock hur den skilde sig från vår svenska minns jag tyvärr inte exakt. Tror det var med ett böjt orv.
Om du följer den första länken i mitt inlägg så finns där mycket information också om liar och hur deras utseende i olika delar av landet. Busklien har kortare blad och kan användas till slyrensning. Ett längre blad tyder ofta på mindre sten och tuvor i ängarna, eller åtminstone tvärtom.
SvaraRaderaUsch, du påminner mig om att jag borde sköta dikena bättre.
intressant!
SvaraRaderakämpar själv med en äng som riskerar att ätas ut av lupin och olika fibblor
Helena: Jag har hört att lupiner med sina djupa rötter drar upp näring från djupen. För att uppnå en traditionell äng ska man ju utarma den på näring genom att ta bort det slagna, så lupinerna vill du nog ta bort innan de sätter frö. Slår du med lie, eller blev du lite inspirerad att göra det?
SvaraRaderaA-Min snart 85-åriga mor sade härom veckan att lupiner trivs bäst i mager mark. (Och man ser ju dem ofta i exempelvis gamla dikesrenar.)
SvaraRaderaB-Du skriver att de drar upp näring från djupen.
Min slutsats- de borde vara lämpliga för att omvandla karg jord till bördigare.
Drar Du annan slutsats av A+B?
alt annan slutsats med tanke på ytterligar information?
Nej, jag drar samma slutsats som du. En kollega sår lupiner för att förbättra sin jord.
SvaraRaderaMen ängen ska inte vara bördig, den ska utarmas näringsmässigt, på åtminstone kväve, om man vill gynna de typiska ängsväxterna.
Grönsaksbloggaren
SvaraRaderaSlåtterlille?
Ser ingen uppgift om detta evenemang, på angiven sida.
Privat?
Ja, det kanske är privat, jag vet inte.
SvaraRadera