Förtydligande om den polska korvröken

Marzena gästbloggar ett förtydligande:

När det gäller röken så ser det ut som en stor fyrkantig låda där de hängde korvarna på pinnar och ett säcktyg över. I botten på lådan gick ett fyrkantigt rör ca 1m och i slutet av det var en liten brasa som man flyttade nära ingången eller petade bort en bit beroende på hur varmt eller rökigt det skulle vara. Mycket mer än så vet jag inte för dom startade vid 5 tiden på morgonen och jag var där och tog bilder någon gång vid 10 tiden och framåt, så jag följde inte hela processen. Hoppas du förstår något av min beskrivning. Jag bifogar en bild där man ser hela röken så kanske det blir tydligare. I förgrunden står ett kokkärl som inte hänger ihop med röken.



Läs även andra bloggares åsikter om polska korvar, rökning, rök, bröllopsbestyr

Polska bröllopskorvar

L gästbloggar:

För ett par veckor sedan åkte min kollega Marzena till Polen för att gå på sin kusins bröllop. Hon bodde på sin morbrors gård där även förberedelserna inför festen hölls. Under Marzenas första natt på gården slaktades en gris. Dagen efter kom traktens korvmakare. Morbror, en granne och korvmakare hjälptes sedan åt att framställa två sorters korv och en rökt skinka. En dag senare var det bröllopsfest på traktens disco. Då serverades korven med vodka och syrade gurkor med mera. Jag önskar jag hade varit med!

Foto: Marzena Baranowska

Köttlycka i Nyköping

Det kan ibland vara svårt att få med sig bra kött när vi åker till torpet på helgerna. Jag hinner sällan köpa något i Stockholm innan vi sticker iväg. Norrköping har ingen bra köttaffär och Ica i Östra Husby, som annars är ganska bra, har till och med lagt ner sin köttavdelning och säljer bara färdigförpackat. I fredags chansade jag på att söka på kött och Nyköping på nätet och fick en träff på Magnus Kött & Vilt (Fågelbov. 32, 611 36 Nyköping, 0155-21 04 03). Jag ringde dit för att höra om de var en butik som sålde till privatpersoner och om de hade bra leverpastej (att kontra L:s järnbrist med). Ja, det hade de.


Vi körde förbi och hittade en fantastisk köttbutik. En finfin köttbutik! Vi köpte högrev och märgpipa från en nyskjuten förvirrad älg, två bröst från en fasan, och två feta kotletter från en gris som nästan hade skrattat ihjäl sig. Dessutom en prisbelönt falukorv och en stor bit leverpastej från något ställe i Eskilstuna. Och lagrad grevé, en bit brie och en pecorino sardo. De hade nyslaktat lamm också och fint bacon och rimmad oxbringa och en massa annat som jag ska pröva framöver. Och underbar och kunnig personal som blev glada över vår uppskattning.


Dessutom hade de en frys med grisöron och knorrar och andra mer udda styckningsdelar och kan fixa fram annat, som till exempel griskinder, om man ringer innan.

Dessutom stod det en man utanför och sålde ett brett sortiment av fina lokalproducerade grönsaker billigt. Det gör han varje fredag.

Fasanbrösten stekte jag alldeles för torra och serverade med blandsvamp och rödbetor i går.

Av älgen gjorde jag en gryta idag som blev desto godare. Brynta bitar älg la jag med smör- och oljesvettade tärningar av rotselleri, palsternacka, morot, lök, purjo, rosmarin, salvia och lagerblad i en gryta. Därpå fräste jag dagens svampskörd förutom trattkantarellerna (kantareller, smörsopp och några andra fina soppar) och slängde ner varpå jag fyllde på vatten så det täckte och lät det puttra sakta i två timmar. Mot slutet slängde jag i lite brytbönor. Mycket gott, men ofotat.

Läs även andra bloggares åsikter om Magnus Kött och Vilt, köttlycka, köttinformation, lokalproducerat, bra service, Nyköping, lyckoträff

Dödstrumpeter

När vi köpte vårt torp för fyra år sedan så påstod säljaren att det fanns svart trumpetsvamp (Craterellus cornucopioides) i dungen utanför jordkällaren. Jag tyckte då att det var ytterligare ett argument för att köpa stället, men blev besviken när jag sedan aldrig hittade något. Efterhand har jag kommit till slutsatsen att det bara var ytterligare en av säljarens fantasier, i likhet med den röda katten han tyckte sig se i skogen. Säljaren bosatte sig sedan hos en sekt i Tyskland. Jag tror att han kände sig mycket ensam här i skogen.


Idag när jag gick till jordkällaren för att hämta en flaska av mitt flädervin, så tog jag en sväng i dungen igen och plötsligt stod den där, dödstrumpeten, som fransmännen kallar den. Och när ögat var rätt inställt så såg jag flera. Ganska många. En halv kvadratmeter på torknätet, blev det. Jag tycker att de är mycket bättre torkade, än färska. Nu vet jag var de finns.



Läs även andra bloggares åsikter om fynd, svart trumpetsvamp, lokalproducerat

FFF del 2

Förlossningsförberedande föreläsning, andra delen. Utdrivningsskedet, efterbörden och bedövningarna, bland annat.

Notiser från helgen 3

Vissa sprätter pengar på Bondens marknad på lördagarna. Andra skördar skidorna av sina egna vedermödor.

Läs även andra bloggares åsikter om brytbönor, Maxibel, Neckarkönigin, självtillräcklighet,

Notiser från helgen 2

Majsen har ett konstigt sexualliv. Mansblommor i toppen. Kvinnokolvar där nere. De är inte mogna förrän kolvhåret har vissnat.


Läs även andra bloggares åsikter om majs, konstigt sexualliv

Notiser från helgen 1

Älgen hade lämnat kvar ett äpple på det träd som inte är Transparent Blanche. Hyggligt.


Läs även andra bloggares åsikter om äppleskörd, älghat

Dagens kurs - föräldrapenning

Idag skulle vi lära oss allt om föräldrapenningen. Good försäkringskassetjänsteman och bad försäkringskassetjänsteman guidade oss genom djungeln av regler. Äckliga blivande fäder angrep dem så fort ljusbilderna antydde att en jämlik fördelning av dagarna var att föredra. Oerhört provocerande, tydligen.

En aula full av magar

Säkert 200 magar i samma rum. Och så deras partners förstås, som föreläsaren börjar med att förolämpa. Förlossningskurs, kallas det.

Äppelmust

L gästbloggar:

I går åkte jag hem till min kollega Anna och plockade äpplen i hennes trädgård. Hon har åtta träd och i år har de alla gett en massa frukt. Anna fick klättra, skaka i grenarna och plocka fallfrukt. Medan jag använde krattan och drog ned frukt. Emellanåt satte jag mig i en stol och pustade. Nu är jag i vecka 30 och har redan en jättemage som gör det svårt med trädklättring. Att bara böja sig fram och ta upp äpplen från marken känns som avancerad akrobatikkonst. När vi fyllt bagageluckan med kassar och hinkar åkte vi till Rosenhill på Ekerö där det finns ett drive-in-musteri.

Anna lastade ur.

Äpplena tömdes i ett badkar och hälldes sedan över i fruktpressen.

Vi fick ut drygt 60 liter äppelmust!

Sedan fikade vi i ladan på en veranda med utsikt över Rosenhills odlingar. Under fruktträden skuttade några grisar och vid bordet bredvid oss underhölls vi av en pojke som spelade trumpet. Det är ett så underbart hippeställe som jag varmt vill rekommendera ett besök . Med eller utan äpplen.


Läs även andra bloggares åsikter om äpplen, äppelmust, Rosenhill

På mirakulintrip med Lisa

Ja, igår var det dags. Då bjöd Lisa Förare Winbladh* generöst på mirakulin på Matlabbet till dem som hade gjort sig förtjänt av det. Det hade inte jag, men jag blev inkvoterad som man med kriminellt förflutet, eller om det nu var som sur gubbe. Proteinet mirakulin, utvunnet ur mirakelbäret, förvirrar ju receptorerna i munnen så att surt uppfattas som sött. Fast riktigt så enkelt var det nog inte, för de individuella variationerna i upplevelsen var ganska stora. Jag tycktes vara något mindre mottaglig än de andra närvarande och vi hade olika åsikter om vad som blev gott och vad som blev äckligt under påverkan. Så här tyckte jag.

Extra gott: citronklyftor, rabarber, gräddfil, grapefrukt, dijonsenap
Extra äckligt: vitt vin, grönmögelost (smakade papp), äpple.

Det var en kul och förvirrande upplevelse eftersom det invanda ruckades och man blev osäker på sin upplevelse. Dessutom var det, förutom en glad Vinlus, många okända och tillika trevliga människor där som man inte hann prata tillräckligt med. Många av de andras åsikter om mirakulinet och information om var man kan köpa det finns här.

*För den som inte känner till det så är Lisa smakkombinationernas drottning. Ingen som jag känner till arbetar lika frenetiskt och metodiskt fram pålitliga och ibland uppseendeväckande smakkombinationer, och beskriver dem så tillförlitligt och noggrant i text för oss amatörer att njuta av. Nu ska jag äntligen köpa hennes Ditt nya skafferi, som jag har provlagat några recept ur, och lära mig något nytt.



Läs även andra bloggares åsikter om Lisa Förare Winbladh, mirakulin, smakförvirring, gratismat