Skribenter som rapporterar om mattrender speglar oftare den bild de önskar ska reflekteras från dem själva, än de strömningar som pågår i det allmänna matmedvetandet. Allt som oftast resulterar det i propagandistiska och urtråkiga texter med kort bäst-före-datum, som jag snabbt lägger ifrån mig för att inte ofrivilligt ta intryck av.
Petter Bjerke har publicerat en text i genren som tar den trendängsliga stöddigheten till nya höjder i en drapa med ett nationalromantiskt patos som antingen är ofrivilligt komisk eller oskyldigt unket.
Orden i rubriken är de mest frekventa av de adjektiv i artikeln som beskriver positiva egenskaper. Adjektivet ren används till exempel åtta gånger. Övriga positiva egenskaper är: annorlunda, avancerad, bister, bra, burfångad, exklusiv, finstämd, fräsch, god, granitmineralisk, högväxt, intressant, karg, klassisk, krispig, kristallklar, lapsanggravad, lätt, mjuk, mäktig, nedtonad, nyponalgig, nyskapande, perfekt, progressiv, rieslingkrispig, riktig, smakförhöjande, snygg, sofistikerad, stilla, sublim, subtil, sval, transparent, tropisk, ultrahet, unik
De adjektiv som beskriver negativa egenskaper är som följer: aggressiv, barbarisk, bastant, brun, burdus, fransk, inställsam, konstgjord, robust, svulstig, tung, varm, överskattad.
Vimsigheten döljer det faktum att ett bra te kan vara väldigt gott till maten. Och det är inget nytt.
Läs även andra bloggares åsikter om frekvenser, mat, nationalromantik, te, trendängslighet, Petter Bjerke
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Då strök jag som redaktör ändå ord som renrasig och arisk. För att inte tala om "herrefisk" som jag tyckte var lite över gränsen. Eller inte.
SvaraRaderaDet är sannerligen på tiden att de svenska/nordiska råvarorna och smakerna uppgraderas. Lite uppsluppen fnoskighet tycker jag får tolereras likaväl som när man skriver om fransk, asiatisk eller indisk mat.
Jag (och förmodligen Petter) tror att ju mer man älskar och respekterar sitt eget hemlands kök och sina egna råvaror, desto mer respekterar man andra länder/regioners kök. Och på sikt slipper vi kanske villfarelsen att texmexjoxet vi hittar hyllorna är mexikansk mat.
Petter jobbar just nu på ett norskt nationalepos om kamrat rakfisk och drar paralleller till fermenterad tofu och andra fenomen.
Skälet till att nationalromantik i sina mer obehagliga yttringar haft framgång är att den bygger på en förvriden sanning och en skev verklighetsbild. Men den är inte byggd på intet.
Huruvida man ska låta bli att använda vissa associera för att de får vissa personer att associera till national/regionalromantikens obehagligare former är ju en öppen fråga.
Unkenheten ligger i betraktarens öga.
Jag tycker att det hade varit ett problem om Petter inte hade vurmat så för andra matkulturer också.
Petter har arbetet i två år på sin bok om te, där de kinesiska teerna dominerar. I stort sett på heltid, med väldigt liten ersättning. Du kallar det trendängslighet och stöddighet. Jag kallar det passion och expertis.
Nej, jag har inte refererat till Petters arbete med te-boken med termerna trendängsligt och stöddigt, det vet du. Jag skriver om den text på Taffel där stöddighet bland annat uttrycks med
SvaraRadera"Petter Bjerke (vem annars?) är med om att skapa mathistoria."
Om man behöver referera till "världsauktoriteter" för att lyfta fram de svenska råvarorna, så tycker jag att det är ett typiskt uttryck för trendängslighet:
"Det nordiska cuisine nouveau anses ju av många världsauktoriteter, bland annat Ferran Adrià, vara nästa stora trendkök."
Och jag skiter fullständigt i vad som är nästa stora trendkök.
Dessutom kunde han inte nöja sig med att skriva upp de svenska råvarorna, utan var tvungen att ställa de i kontrast mot de "robusta, inställsamma smakerna från varmare breddgrader" och andra generaliseringar om det hemska som kommer söderifrån. Vin! Höja genom att sänka. Just därför kan man referera till de obehagligare sidorna av nationalromantiken.
SvaraRaderahahaha, äntligen ytterligare ett av dessa inlägg. en av anledningarna till att följa denna blogg, den andra är ditt trädgårdsintresse - hur går det med odlingarna?
SvaraRaderaAj, jag är en dålig människa, men jag ska snart skärpa mig och berätta om åtminstone odlingarna (som jag försummar).
SvaraRadera