Artificiellt Villdt

Ligger långa och krångliga recept i släkten? På sin andra imperialistiska resa till Kina med Ostindiska kompaniets skepp Finland började min farmors farfars farmors farbror Daniel Pontin på hemvägen att fantisera vilt kring hur man kunde få kalkon att smaka tjäder eller kyckling att smaka orre. Kanske något för Andreas att pröva om han skulle missa med bössan? Man frågar sig om det var vanligt att krydda med trädknoppar, barr och löv? Eller var det så att han påverkades av mängden tillgängliga kryddor i Ostindien och försökte komma på svenska motsvarigheter? Som Linné-lärjunge var han ju inte botaniskt obildad, så han måste väl ändå ha smakat knopparna, eller?

Artificiellt Villdt
Att sätta kjädersmak på en ung kalkon el at metamorphosera tama ung Höns uti Stekta Orrar, torde låta sig gjöras om kalkon el. hönan skjutes 24 timar förutinnan hon tillagas, högsta somartiden 48 timar förut – Vår och Höst, samt 72 timar förutom Vintertiden; Då hon straxt efter sin Död uppskäres, ränsas från inmätet och plåckas; hvarpå hon Fylles med nedanstående Ingredienser No 1. hvilka med god vinättika äro wäl fucktade. Sedermera insys hon uti en lärfts påse. Stektimman vara omgifven med kryddorna No 2. hvarpå hon antingen en gång om halfva dygnet dåppas i ättika el wäl öfver begjutes dermed.

Specerier No. 1
Färska och nyplockade Gran och Tallbarr.
Ene Dito 3:
Björk och Alknoppar Dito 4:
Asp och Vide Dito 4:

Desse kryddor skäres ned hvar till lägges en god näfva mogna kröson el. tranbär som förut wäl sonder kramas och der uti blandas jemte alt det öfvriga med största flit. N.b. när nu hönans skråf med detta är wäl proppadt slås der uti tillika en half jumfru god vinättica och sedan igensys uti rumpan; hvarmed hon förblifver till steknings timan.

Specerier No. 2
Färska nyplockade och Späda Gran, Tall och Enebarr
Björk, al, Asp och Vide.
Gran, Tall och Enesstruntar?

Desse species tillagas på samma sätt som förut är beskrifvit under No 1 doch gjöres ei kröson el Tranbären härwid behofs, emedan denne posen wide supra begutes wäl med ättika och uti kall väder lek lägges på något varmt rum till dess stekningen infaller då så wäl de indre som yttre krydderierna borttages och i det ställe späckas samt stekas på följande sätt.

När nu detta alt gjordt är, späckningen gått för sig och Hönan är på spettet, så slås ett quarter rödhvin uti stekpannan, n.b. om man det så hafva kan, hvilket så ofta öfvergjutes till dess der ei mera är quar, hvarpå brukas följande steksås No 3 och för rätten brunskas med smör, salt och hvad mera som matmodren bättre har sig bekan än jag som sitter här på sjön emillan Java och Cap de Bonne Yperance och fingerar en ny stekningsmetod.
Skeppet Finland d. 13 mars 1766
No 3
Unga och Färska Gran, Tall och Enebarr Pugillus 1
Björk, Al, Asp och Vide knoppor Dito 1
Omogna Enebär 2.
Sönderstötta kröson 2.
Desse ingredientier sönderhackas wäl och kokas så länge i ett half stop watten till dess en tredje del wäl blifwit inkokadt, hwilket sedermera silas och slås i Stekpannan, hvarmed den hem Villda Steken under stekningen ofta begjutes.
Går detta an skulle jag vara Glad.

Ur: Ett arkivfynd från 1700–talet. Glimtar ur prästen och ostindiefararen David Pontins liv i Uppsala, Kina och Östergötland. Börje Hjort och Karin Sandberg. ÖLFA:s skriftserie nr 12.


Läs även andra bloggares åsikter om omständliga recept, David Pontin, tjäder, orre, kalkon, kyckling

Indienförberedelser och oxsvanssoppa

Jag läser på lite för att förbereda mig inför Indien-resan. Släktingar har ju råkat illa ut där förut. Min farmors farfars farmors farbror, Linné-lärljungen och skeppsprästen David Pontin blev till exempel kidnappad och inspärrad i ett igenmurat ödehus i tre månader när Ostindiefartyget Rikets Ständer kom till Suratte (Surat, Gujarat) 1760. Han släpptes mot lösen och jag hoppas att ni också kommer att betala lösensumman om samma sak skulle hända mig.

Oxsvanssoppa lär jag inte få i Indien, har jag förstått, så när jag missade inlämningstiderna för visumansökan på Indiska ambasaden idag så kilade jag till Hötorgshallen och köpte oxsvans och märgben hos sydamerikanen.

Här kommer första delen av oxsvanssoppereceptet, så fyller jag på med fortsättningen om 4-5 timmar när den är klar i ugnen.

Åtminstone det här behövs:

• 6 mellanstora skivor oxsvans
• smör
  
• 2 märgben
• 1 stor morot
• 1 stor palsternacka
• 1 stjälk blekselleri
• 3 små lökar
• 1 vitlöksklyfta
• 1 lagerblad
• några stora nypor salt
• 3/4 flaska rödvin

1. Sätt ugnen på 150 grader
2. Bryn svansarna runt om och överallt i en stor klick smör i en ugnssäker gryta
3. Tärna under tiden rotfrukterna och stjälksellerin
   
4. Lägg över svansarna på ett fat och bryn försiktigt det tärnade en stund
5. Skär löken i kvartar och släng ner
6. Lägg tillbaka svansarna och märgbenen
7. Släng ner en vitlöksklyfta och ett lagerblad och några nypor salt
8. Häll ner vinet
9. Fyll på med vatten så att det täcker
10. Sätt på lock och ställ in i ugnen.
11. Låt stå tills tålamodet tryter (4 ½ timme?)

2

5

Fortsättning följer...


Andra bloggar om: oxsvanssoppa, oxsvans, Indien, släkten, Ostindiska kompaniet, David Pontin, Linné, märgben, rotfrukter, soppa,