tisdag 13 oktober 2009

Mathantverkskursen, dag 14, under vilken jag räknade lite på grisarna


Vackert väder idag, men kallt. Mycket snö på fjällen på andra sidan Storsjön. I luften en frän lukt från flytgödsel som spritts på åkrarna. Ämnet var marknadsföring hela dagen. Mer i form av stillsamma samtal än föreläsning. Många nya idéer om hur en verksamhet kan utvidgas utväxlades. Förpackningar diskuterades. Sima testades. Arbete mot press dryftades. Kort sagt, en trevlig och stillsam dag, som jag inte har så mycket mer att berätta om.

På lunchen försökte jag räkna lite på grisar och hektar med fårbondens hjälp. Ett överslag ger att om de ska ha tre kilo säd om dagen och en hektar ger tre ton så räcker en hektar till tre grisar. Då behövs det tio hektar för tre suggor med trettio kultingar. Till detta kommer proteinrikt kraftfoder, kanske foderbönor. Det verkar alltså som att jag helst skulle behöva en gård på någonstans kring 20 hektar. Fortsätter jag denna grova uträkning skulle detta kunna ge korv till ett värde av mellan en halv och en miljon. Det är nog bäst att jag väntar med att fortsätta räkna på det här till nästa ekonomilektion då vi ska lära oss mer om kalkyler. Och tills jag har verifierat värdet hos alla variabler till en någorlunda rimlig nivå. Jag brukar annars alltid bli miljonär när jag gör sådana här uppskattningar.

I morgon ska vi charkare grilla lamm som fårbonden har tagit med. Han har också korv och lammpastej till mig. Kanske hinner jag inte skriva någon blogg då.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

8 kommentarer:

  1. Finns det NÅGRA grisbönder som odlar sitt eget foder? Den typen av foder kräver ju också en hel del maskiner för att så och skörda också, inte som de som har kor och bara samlar ensilage.

    SvaraRadera
  2. Är inte det ett krav för att få KRAV-märka dem?

    Jag vet mycket lite om foder än så länge och måste erkänna att den odlingen inte gör mig så upphetsad.

    Jag hoppas på att mina läsare ska hjälpa mig.

    SvaraRadera
  3. Jag tror att potatis ger mest kalorier per ytenhet, och att potatis funkar som basföda åt grisar.
    Dessutom: matrester från närbelägna skolor och lunchrestauranger.

    SvaraRadera
  4. @Grnsksblggrn Fårbonden håller med dig om att potatis är ett utmärkt foder. Men jag måste komplettera det med proteiner. Matrester kommer jag inte att utfordra mina svin med. Bland annat för att jag inte kan ha kontroll på vad för kött som finns i avfallet och för att jag inte har kontroll på varken näringsinnehåll eller giftinnehåll.

    @Anna Jag var på visningen av den gården. Den var väldigt nedsliten, dumt avstyckad, för liten och boningshuset var dessutom stinkande inrökt.

    Nu funderar jag att på lördag titta på den här gården. Jag har bett att få ett utlåtande från kursens byggnadsexpert.

    SvaraRadera
  5. KRAV: "Självförsörjningsgraden på foder ska vara minst 50 procent räknat på årlig foderåtgång (per gård). Undantaget från detta är mindre besättningar med högst något av följande: 3 suggor i integrerad produktion eller 50 slaktsvin, 20 vuxna får eller getter med avkommor, 500 värphöns eller slaktkycklingar."

    "När du köper foder är det du som producent som ansvarar för att det är KRAV-godkänt foder du köper till dina djur."

    SvaraRadera
  6. Tack för hjälpen, Kurt. Det var intressant. Men också konstigt eftersom "integrerad produktion" kan innefatta bekämpningsmedel. Tre suggor och trettio slaktsvin är storleken jag räknar på nu.

    Jag tycker att det finns ett stort värde i att ha hög egen försörjning på foder, men det är svårt för mig att veta hur stort extraarbetet blir och om det överhuvudtaget sänker omkostnaderna.

    SvaraRadera
  7. Har man mark, och inte behöver investera alltför mycket i alltför många maskiner, så blir det billigare att odla själv. Men skall man odla säd eller annat som behöver tröskas, så blir det ju snabbt så specialiserat att det förmodligen blir billigare att köpa.

    SvaraRadera