måndag 30 juni 2008

Mannen som återinförde inträdet på statliga muséer klampar vidare

Ytterligare en härligt stajlad borgerlig politiker får ett ansikte och gör bort sig offentligt genom att visa hur lite medborgarnas protester och försök till kommunikation betyder för honom. Med anledning av den Expressens-initierade mejlkampanjen mot FRA-lagen.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag 29 juni 2008

Anders Wik och Ingvar Åkesson vilseleder om FRA-lagen

I debatten efter antagandet av FRA-lagen har det blivit uppenbart att många av de politiker som hade rätt att rösta om lagen inte hade kompetens att förstå dess följder i sin bristande kunskap om den bakomliggande tekniken.

De av alliansens företrädare som snubblat på teknisk okunskap i sina kommentarer om lagen och sitt röstande, är legio, men mer skrämmande är kanske att när Mona Sahlin till slut bryter den långa tystnaden och lovar att FRA-lagen ska rivas upp efter nästa val, så gör hon det med ett uttalande som tydligt visar att hon inte fattat ett jota av vare sig tekniken eller vad lagstiftningen innebär, när hon beskriver sina skärpta krav:
- Att inte bara sticka fingret ner i kablarna för att se vad man hittar, utan söka efter vad man ser som misstanke om brott, säger hon till Rapport.
Det skulle alla FRA-anställda hålla med om att det är en definition av vad de sysslar med. Läser man mellan raderna i hennes uttalande så förstår man att hon inte alls tänker riva upp lagen, utan bara ändra den så att den framstår som mer rumsren.

Ännu mer besvärande är det när nu både FRA:s förre överdirektör Anders Wik och nuvarande generaldirektör Ingvar Åkesson uttalar sig i DN och SvD på så sätt att det antingen innebär att de själva inte begriper den bakomliggande tekniken, vilket jag betvivlar, eller att de medvetet försöker vilseleda medborgarna.
En stor mängd internationell trafik går genom Sverige. Genom att FRA får spana i den trafik som går i tråd över gränsen kan FRA förse sina uppdragsgivare med information ur den internationella trafiken. Den inhemska trafiken får FRA fortfarande inte spana på.
Gränser och vad som är internationellt eller nationellt kan inte enkelt avgöras vad gäller kommunikation på internet. Visst finns det kablar som går över gränserna, men huruvida en kommunikation sker mellan två personer inom Sverige eller mellan en person i Sverige och någon annan i ett annat land går inte att avgöra utan att grovt kränka personernas integritet genom att spana på individernas handlingsmönster på WWW. Detta vet Ingvar Åkesson när han skriver som ovan.

'För ökad säkerhet efter lagens införande finns tekniska metoder för att "spärra ut" inrikestrafik så väl som möjligt', påstår Anders Wik. En e-postadress som bolletott@gmail.com kan bara konstateras tillhöra en svensk om man spanar på vilka ip-nummer som loggar in på kontot. "Så väl som möjligt" är inte tillfredsställande.

Den information som finns att tillgå i ett meddelande, vare sig det gäller e-post, sms eller telefonsamtal, som kan vara relevant för underrättelseinhämtande är avsändare, mottagare och innehåll. Av det dokument som publiceras i samband med Rapport-avslöjandet framgår att trafikdata, det vill säga vem som kommunicerar med vem, redan lagras av FRA.

När nu FRA anstränger sig för att vi inte ska uppfatta den nya lagen som en lag som tillåter massövervakning, hävdar man att det inte är så att alla data kommer att lagras för att sedan genomsökas med "sökbegrepp". Detta blir en fråga om hur man definierar "lagra" och "massövervakning". Ur mitt yrkesperspektiv handlar det om följande: För att kunna tillämpa ett "sökbegrepp" måste man fånga upp ett meddelande, det vill säga lagra det för åtminstone en kortare tid, och söka igenom det, kontrollera automatiskt om meddelandet matchar "sökbegreppet". Gör man det på all kommunikation så är det relevant att tala om massövervakning. När FRA sätter ett filter på de kablar som går ut från, och in i, landet så handlar det om massavlyssning, hur mycket än FRA:s chefer blandar ihop syftet med lagen med den övervakning som lagen faktiskt möjliggör.

Det är just detta som är den kränkning av den personliga integriteten som så många reagerar mot. Vi vill fortfarande att våra brev ska vara oöppnade när de dimper ned i brevlådan, oavsett om det rör sig om en automatisk undersökning om huruvida de innehåller för tillfället kontroversiella uppmaningar, referenser till vapensystem, listor på bombingredienser eller annat som ger träffar på "sökbegrepp".

När man i samband med den här debatten aggressivt frågar om vi inte bör ha någon underrättelsespaning överhuvudtaget, så kan den frågan bara besvaras i relation till svaret på frågan om huruvida vi bör bevara den än så länge lagstadgade brevhemligheten eller ej.

Det är nämligen så att man inte kan välja ut, eller filtrera, eller tillämpa sökbegrepp, på en kabeltrafik utan att titta på kommunikationens innehåll. På samma sätt som man inte kan veta vad bilarna som kommer till en vägspärr innehåller, vart de är på väg, eller varifrån de kommer, utan att stoppa dem och undersöka, kan man inte, liksom på avstånd, filtrera ut de meddelanden som rör utländska förhållanden utan att titta i dem, så som dessa FRA-anknutna skribenter försöker inbilla oss. Att detta ska ske med automatiska metoder som ska urskilja hot mot rikets säkerhet gör inte saken bättre.

Som jag tidigare stöddigt har påpekat räknar jag mig som expert på området att hitta specifik information i stora mängder text. Jag känner väl till forskningsfronten inom detta område och jag vet att FRA ljuger när påstår sig att kunna hitta hot mot rikets säkerhet bara genom att automatiskt genomsöka eller filtrera, med "sökbegrepp", innehållet i e-post, sms och telefonsamtal i kabel, utan att koppla denna information till andra handlingsmönster på webben (som i så fall måste lagras illegalt för att senare kunna kopplas samman med kommunikation).

Varje argument från FRA måste granskas från ett tekniskt perspektiv och vi som kan tekniken är skyldiga att beskriva bristerna i resonemangen för de som inte har kunskapen eller erfarenheten som krävs för att förstå på vilket sätt som vi håller på att förlora demokratin just nu.

Att "FRA-are, chefer och andra, har [...] god moral och yrkesetik" ska, enligt Anders Wik, garantera att ett framtida system inte missbrukas, och att detta är "en fråga om självbevarelsedrift" eftersom hela "FRA:s framtida existens skulle riskeras" känns inte alls betryggande. Tvärtom så synliggör Anders Wik just hur oskyddad den infrastruktur som man vill bygga upp i själva verket är.

P.S. "FRA är inte en del av "Militären" eller ens av "Försvaret". Detta kan man tydligen inte säga nog många gånger", enligt Anders Wik. Och hur många gånger man än säger det så blir det inte ett dugg mer intressant uttalande. Vem bryr sig om vilka distinktioner som Försvarets Radioanstalt vill göra om vad som tillhör militären, försvaret eller är civilt, och vilken skillnad skulle detta göra för medborgarna? Oj, nu förstår jag att FRA väldigt snart kommer att byta namn. Smart drag!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 16 juni 2008

Det blir nej till signalspaningslagen i övermorgon

En trovärdig gök viskar i mitt öra att två centerpartister och två folkpartister har bestämt sig för att rösta nej i onsdagens omröstning. Dessutom står tre moderater och vacklar. Snart kommer strömhoppet när desto fler kommer att vilja bli utmålade som hjältar. Bra!


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Om FRA:s möjlighet att hitta terrorister genom att filtrera elektronisk kommunikation

Jag har tidigare skrivit om den tekniska omöjligheten i att hitta terrorister genom att filtrera all elektronisk kommunikation som går över landets gränser, utifrån innehållet.

Jag förstår nu att med filtrera så kan FRA avse att bara titta på kommunikation från och till individer eller grupper utefter deras handlingsmönster på till exempel internet. Blattar i Rosengård som följer irakiska motståndsbloggar och någon gång har sökt efter bombrecept på Google, till exempel. Man kan då säga att man filtrerar bort alla andra och så kan man gå igenom de suspektas e-post, sms och telefonsamtal manuellt. I DN:s grafik här är det förmodligen bara nr. 2 och nr. 4 som är relevant och riktigt. Det handlar om att registrera handlingsmönster.

Vad den nya lagen går ut på är alltså att ge FRA oinskränkt mandat att övervaka och avlyssna individer, utan att behöva redovisa sina misstankar och utan domstolsbeslut. Skulle det inte vara nog att läsa irakiska motståndsbloggar och söka efter bombrecept på Google för att misstänkas för terroristförberedelser?

Du klickade väl inte på den där länken?


Läs mer här: DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB, Exp, Exp


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag 15 juni 2008

Okänt ogräs

Känner någon till vad detta är för otrevligt ogräs som försöker inta vårt misslyckade sparrisland?


Uppdatering: Jag hittade en bild i mobilen på ogräset när det blommar och gjorde ett nytt försök till identifiering i den digitala floran. Jag tror nu att det är Åkermolke. Ett hemskt ogräs.

Nedan blommningsbild och florabild. Notera namnet Fettistel på florabilden.




Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 13 juni 2008

Tack Irland!

Äntligen en god politisk nyhet. Nu får vi en frist att avsätta de politiker som inte ansåg av vi var mogna nog att avgöra om vi vill avsäga oss vår beslutanderätt om ekonomiska, arbetsrättsliga och försvarspolitiska frågor, bland annat. Det här ska firas!


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 3 juni 2008

Städning och potatissallad

Gitto länkar till mig i en text där hon ger recept på en potatissallad och berättar att hon fått jobb i hemtjänstens städpatrull. Grattis, Gitto, till det nya jobbet! När hon berättar för vänner om sitt nya jobb så får hon reaktioner som visar hur stigmatiserat arbetet som städare är. Därpå påstår hon att vänstern ser ner på städjobb eftersom vänstern använder uttrycket pigavdrag. Det visar att hon, liksom många andra, har missat hela diskussionen kring skatteavdraget för hushållsnära tjänster. Eftersom hon länkar till mig så får jag väl svara henne kortfattat.

Nej, vänstern ser inte ned på städjobbet. Jag gissar att det finns större sympati och solidaritet med de som försörjer sig som städare inom vänstern än inom högerpartierna, eftersom det inom vänstern finns större förutsättningar för inlevelse med yrkeskategorin. En av vänsterpartiets riksdagsmän, Josefin Brink, har på sin blogg kommenterat angreppen på den svenska arbetsmarknadsmodellen och de överklassnära tjänsterna utifrån sina erfarenheter både som hotellstädare och servitris.

Man använder ordet pigavdrag därför att det rör sig om att med 1,3 miljarder av skattemedel per år subventionera just de arbetsuppgifter som en gång i tiden utfördes av tjänstefolk och pigor. Frågan är varför vi just ska använda pengarna till att subventionera dessa arbetsuppgifter? Erfarenheterna från Finlands liknande "reform" visar att av de 6,6% av befolkningen som utnyttjat avdraget var det där de rikaste 10% som fick 50% av reformens kostnad i form av skattelättnader, det vill säga 55 miljoner euro. Vänsterpartiet anser att man i stället borde använda dessa pengar till att skapa jobb som kommer alla till del inom offentlig sektor. Kanske behövs det där också fler städare, förutom lärare, undersköterskor, läkare, sjuksköterskor, poliser och förskolepersonal?

Så snacket om att vänstern skulle förakta städarens arbetsuppgifter blir bara ett fjantigt sätt att försöka dribbla bort det faktum att skatteavdraget för hushållsnära tjänster (PIGAVDRAGET!) i själva verket är ännu ett ideologiskt val att ekonomiskt stötta den rika del av befolkningen som är kärnan hos högerns väljarunderlag och som har råd att anställa personal för att få livsbingot att gå ihop. Du, Gitto är lurad, och städjobb inom offentlig sektor är viktiga jobb som alltid kommer att behövas och som borde vara bättre betalda. Och många skulle väl gärna ha en städare hemma, och en massös och en trädgårdsmästare. Men det kanske skulle kännas konstigt om man tänkte efter över hur det gick ut över någon annans ekonomi, och om man såg hur det möjliggjordes genom nedskärningar i det som borde komma oss alla till del.

Själv fick jag jobbet som städare för fyra avdelningar på ett fängelse i Skåne för många år sedan. Det ansågs vara det bästa jobbet som man kunde tilldelas där, och jag fick det säkert för att jag var priviligierad och kunde tala för mig. För att reta de vidriga plitarna och för att glädja de vidriga medfångarna bonade jag golven extra ofta och jag kom snabbt upp i maximilönen på, om jag inte minns fel, 7 kronor om dagen. Jobbet var drägligt och klarades av på några timmar. Det var spännande att se vad man skulle hitta undangömt i de offentliga utrymmena. Men det är, förmodligen, en annan historia. För övrigt tror jag att min potatissallad är godare.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 2 juni 2008

Naturen - Kulturen 3 - 2

Där trodde man att man hade full kontroll, där man satt och stilla iakttog hela spelplanen och drömskt planerade årets odlingar för någon månad sedan. Alla kanter och konturer var tydliga och jorden lättbearbetad. Naturen var stilla, vacker, lättförståelig och innehöll bara en hanterbar mängd liv. Att gräva land fanns det all tid i världen till.

Men så kom det saker emellan. Lite resor, lite giftermål, lite ditten och datten, och efter tre veckor är vi framme vid slutet på första halvlek. Då slår hon till!



I en oproportionerlig och överdriven attack tränger sig hela naturen upp, fram, över och in i minsta vrå och skrymsle, lämnar ingen ro och frid för andhämtning någonstans, utan klänger sig gapigt och skrikigt över hela egendomen (och därutanför också). Här är plötsligt den tid då gräs och gröda går över alla gränser och gror var, när och hur mycket den vill. Jag fick hugga mig en gång fram till växthuset.


Ett familjeråd konstaterade att jag knappast skulle lyckas med att gräva mer än ett par kvadratmeter odlingsland under helgen, att min gravida hustru inte skulle gräva något alls, och att vi borde överväga att ansluta oss till de fuskiga pallkrageodlarna. Efter att ha funderat en stund på dass



beslöt jag att vi skulle åka på en expedition för att hitta och infånga pallkragar. Strax utanför Norrköping hittade vi några på Blomsterlandet för 85 kr/st. På marken la vi ut tjocka lager med tidningar och därpå pallkragarna, ett lager med gräsklipp och sedan sammanlagt 900 liter jord. Därpå i med plantor och massa gräsklipp runtom för att behålla fukten. Fuskigt, jag vet, men det fanns inget annat att göra om vi skulle få ihop odlingarna i år. Nu kunde jag få ut det förgrodda och har ändå plats för direktsådd på torsdag, då vi kanske kommer ihåg att ta med alla våra frön också.

När vi ändå höll på, så passade vi på att upplösa centralperspektivet lite grand.

Efter att ha fått lite ordning och reda kunde jag sätta mig ner och uppskatta även aklejornas fjams. Men dem kan man väl inte äta?




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,