fredag 16 november 2007

En pizzadeg jag kan leva med

Jag har aldrig lyckats med pizzor hemma. Nu när jag har en baksten i ugnen måste jag ju lära mig. Kan man göra pizza i en gasugn? Jo, det kan man nog om man lär sig hur ugnen fungerar. Eftersom jag snarare är en Neapelpizzakille än en Florenspizzasnubbe så vill jag ha en brödig pizza med rejäla, bubbliga kanter och inte alltför tunn botten. Då gäller det att degen är bra. Efter att ha studerat olika recept så sammanställde jag det som följer. Jag blev mycket nöjd med degen. Ugnen måste jag lära mig bättre.

3 ½ dl kallt vatten
50 g jäst
2 msk olivolja
600 g vetemjöl med hög proteinhalt*
20 g salt

Lös upp jästen i vattnet i degblandarskålen och häll över olivoljan och mjölet.
Kör i degblandaren på låg hastighet i 9 minuter.**
Tillsätt saltet och kör på högre hastighet i 7 minuter.
Sänk till låg hastighet i ytterligare 4 minuter.
Lägg att jäsa i en lätt oljad bunke med lock minst en timma.


Dela upp degen i sex delar, spänn dem och rulla runt dem och lägg dem i en bunke med lock i kylen täckt av en fuktig handduk.


Låt jäsa i kylen i minst fyra timmar.


Degen blev lättarbetad, pizzaspaden var för liten, handleden slant när jag skulle knycka in pizzan på bakstenen, så en del av pizzen föll ner längst ner vid gaslågorna och allting kändes kaotiskt en stund, men den pizza som kom ut var jäkligt god. Jag gjorde en tomatsås på en burk riktigt bra konserverade småtomater, en stor nypa oregano, tre nypor flingsalt, en stor nypa socker, en skvätt balsamvinäger, och en skvätt vitvin, och allt körde jag i matberedaren. Jag undrar om jag skulle kokat ihop det till en tjockare sås, eftersom jag gillar koncentrerad tomatsmak på pizzan? Ovanpå tomatsåsen lade jag god salami, urkärnade blandade marinerade oliver, skivad mozzarella och svartpeppar.


Och det blev gott. Rena smaker och bra konsistens. Deg som blir över sägs kunna frysas in. Det ska jag prova. Och jag ska göra frukostbröd av två av bullarna i morgon bitti.



*Jag använde Manitoba Cream, men Saltå Kvarn bagerivetemjöl som jag har prövat tidigare med gott resultat, funkar säkert minst lika bra.
**Det som följer vad gäller tider och hastigheter fungerar med min hushållsmaskin, en Bosch Concept 7200, men det är säkert helt fel om du har en en Kitchen Aid eller en Electrolux.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

6 kommentarer:

  1. Självfallet är jag avis på marmorskivan, inte ett dugg avis på gasugnen men hoppas att du ska få ordning på det! I min egna receptbok har jag tider överstrukna för varje flytt.

    SvaraRadera
  2. Jag har aldrig fått bättre pizzor än i min gasugn! Jag kör på tunna pizzaplåtar, eldar på till 300°, pangar in och kör till botten släpper. Gillar tunna pizzor dock. Hur ser din ugn ut K?

    SvaraRadera
  3. Ja, jag måste skaffa en ugnstermometer också, så jag vet vad jag håller på med.
    Ugnen ser ut som en vanlig gasugn, men nu med två bakstenar i. Den undre satte jag in på botten för att täcka den stora glipan längst in där en bit mozzarella och ett par oliver ramlade ner. När jag tänker efter så kan jag nog grädda två pizzor på en gång nu. Om jag bara skaffar en större brödspade och lär mig det rätta knyckandet.

    SvaraRadera
  4. Du är säker på att den där glipan inte behövs för att transportera ut värmen från gaskransen?
    Ugnstermometer rocks btw. Finns billiga på claes i sjön. De tenderar sota igen med jämna mellanrum. alldeles oavsett om de är från crdon bleu eller claes i sjön.

    SvaraRadera
  5. Nej Andreas, det är jag inte säker på. Jag kanske ska skjuta in den stenen längst in först när jag har fått upp värmen och ska sätta in det som kan trilla ner. Jag hittade en ugnstermometer hos Järnia (jag tänker aldrig mer åka till Sickla Köpkvarter på en lördag). Clas hade ingen i sin katalog. Det tog en och en halv timme att få upp värmen till 230 grader. Men bröden blev oerhört lyckade. Undrar hur mycket gasen kostar?

    SvaraRadera
  6. Mycket gott ser det ut att vara iallfall!
    En baksten är nästan ett måste för en perfekt pizza :)

    SvaraRadera