Jag visste inte heller att bloggandet var en sådan social aktivitet. Skrivandet här har fått mig att lära känna en mängd människor. Några få beundrade jag redan innan, andra har jag lärt mig att uppskatta efterhand. Många skulle jag aldrig ha kommit i kontakt med om jag inte hade skrivit här. Inte visst jag att jag hade både köttbröder och -systrar! Jag är överväldigad över den kunskap som andra bloggare och kommentatorer har visat upp och jag har blivit ödmjukare och insett hur okunnig jag själv är. Å andra sidan så kände, i början, alla som kommenterade på min blogg sig tvungna att poängtera att de inte höll med om mina politiska åsikter bara för att de gillade vad jag skrev om mat. Det har de slutat med att påpeka. Och de politiska bloggarna, de gillade att jag skrev njutningsfullt om mat. Det gillade jag. Andra har gillat det jag skrivit om odling, och det känns mer och mer angeläget, som man säger nu för tiden.
Nu blir det tillfälligt avbrott när jag åker till Indien i morgon. Jag ska försöka dokumentera så mycket som möjligt och lägga upp här så småningom, men jag vet inte hur mycket tid jag vill lägga på det medans jag är där. Så här ser planen ut:
- 1/12 - 6/12 Delhi. Jobb.
- 6/12 - 8/12 Fort Kochi.
- 8/12 - 10/12 Organiska kryddodlingar i bergen.
- 10/12 - 12/12 Home stay hos Thomas i Backwaters.
- 12/12 - 14/12 Fria aktiviteter.
Läs även andra bloggares åsikter om eftertankar, avskedsbrev
Inga avskedsbrev tillåts, det låter som om du inte kommer tillbaka ;).
SvaraRaderaNöjet med att läsa och kommentera bloggar är för min del ömsesidigt.
Hoppas du får se många kryddor! Att se kryddor och andra mer ovanliga växter i sitt naturliga habitat är spännande.
Allt gott, många kramar och trevlig resa!