Fläderblomsvin

För två år sedan gjorde jag fläderblomsvin för första gången. Vinet har bara blivit bättre och bättre med tiden. Tidigare idag fanns tre flaskor kvar i jordkällaren. I morgon finns bara två flaskor kvar. Vinet har en viss sötma och smakar inte direkt av fläder. Det påminner mig mest om ett vin som vi har haft på ett par nyårsaftnar - är det Beaune det heter? (Nä, det heter Muscat de Beaumes de Venise!) Mitt vin passar utmärkt till blåmögelostar, till exempel. Starka eller syrliga ostar överhuvudtaget, förresten.

Häromdagen skulle jag sätta en ny sats. Först när jag var klar så hittade jag vinboken där jag detaljerat skrivit ner hur jag gjorde det förra gången. Så här skrev jag då:

2005
Köpte en grundsats med jäskar i plast, rengöringsmedel, hävert, hydrometer, kork och ett paket "24 recept samt ingredienser för att göra 20 liter vin på frukt och bär från trädgård och natur." Valde receptet för fläderblomma.

Torsdag 21 juli
Plockade c:a 39 fläderblommor på tomten, på Friggesätter och på ödetorpet dessförinnan.
La i hink med kallt vatten.
Gjorde rent jäskaret med rengöringsmedlet.
Satte på 10 liter vatten på spisen.
Sköljde fläderblommorna individuellt under rinnande vatten.
La dem i jäskaret tillsammans med ett kilo ICA-russin och sex kilo strösocker.
Hällde på det kokande vattnet och rörde om till sockret löst sig.
Hällde på ytterligare kallt vatten upp till 22-litersmarkeringen.
Mätte temperaturen - c:a 80 C.
Satte på locket och ställde att svalna utomhus.
Vid läggdags hade temperaturen sjunkit till 58 C.

Fredag 22 juli
Temperatur 29 C.
Tvättar hydrometern och lägger i jäskaret som rört om i med träslev.
Hydrometern visar 115 ("för varje +5 C som temperaturen överstiger 20 C, lägg till 1 till det avlästa värdet", alltså 116 - 117).
Tömmer i påsen med jäst och näring och rör om.
Sätter på locket och sätter i jäsröret.

Lördag 6 augusti
Hydrometern visar ungefär 10. Gissar att temperaturen inte överstiger 20 C.

Lördag 21 augusti
Rengör mjölkhinkarna med rengöringsmedlet.
Tömmer jäshinken med hävert över i mjölkhinkarna.
Öser över frukten i saftsilen. All vätskan silades förresten genom saftsilen.
Hällde tillbaka i jäshinken.
Hydrometern visar 8-9, men temperaturen överstiger nog 20 C. Låter hydrometern ligga kvar i jäshinken.
Smakar av. Det smakar lite jäst, men ganska intressant. En del kolsyra.

Lördag 27 augusti
Hydrometern visar ungefär 10.
Skvimpar om.
Vi hör några enstaka bubbel i jäsröret under kvällen.

Torsdag 6 oktober
Hydrometern har inte förändrats under den här tiden.
Bestämmer mig för att värdet kanske ska ligga där.
Häller i jässtopp vid femtiden.
Rör om med hydrometern och vickar jäskaret då och då.
Vid halv tio-tiden tar jag upp hydrometern, häller i kiselsol och rör om vilt med en trägaffel.
Därpå häller jag i gelatin och rör om lika vilt, varpå jag sätter på locket igen.
Jag smakade förresten på vinet vid fyratiden och det var riktigt gott!

Konstigt att det fanns fläder så sent som i slutet av juli 2005! Årets vin påbörjade jag på i stort sett samma sätt. Den här gången plockade jag en hink till 2/3 full med fläderblom. Till skillnad från förra gången klippte jag av blommorna från stjälkarna (som det också står i receptet att man ska göra). Jag glömde att tvätta dem och fick plocka upp tre baggar från jäshinken.

Så här mycket blommor använde jag. Nu bubblar det hemtrevligt igen i köket från jäskaret.


Andra bloggar om: flädervin, fläder, fläderblomsvin, vin, hembryggning

Jasminris

Utedassmeditation

Andra bloggar om: utsikt, utedass, ro

Kallsup

Jag har aldrig begripit mig på kall soppa. Jag har i varje fall aldrig blivit serverad en Gazpacho som imponerat på mig. Jag tycker att smakerna försvinner i kylan och att det mest smakar av vattniga grönsaker. Undrar om det var Carl Butler som introducerade Gazpachon för min föräldrageneration? Det finns i varje fall ett recept i hans Med Butler i köket från 1984 som L hittade på Myrorna i Norrköping för 20 kr i går. När jag var mindre och yngre så minns jag att Gazpacho ibland serverades på somrarna som något exklusivt, det var något lite kittlande med de där isbitarna i soppan, nästan något förbjudet, men jag förstod aldrig vad som var grejen. Å andra sidan har jag aldrig ätit en Gazpacho i Spanien, så jag vet ju inte vad jag talar om egentligen.

Butler gjorde mycket för den kulinariska allmänbildningen i Sverige på 70- och 80-talet. Hans klassiska kokböcker inspirerade mina föräldrar och, av vad jag förstår, stora delar av den intellektuella medelklassen när jag var barn, och fick dessutom mig att baka min första äppelkaka. När man läser hans Med Butler i köket blir man medveten om vilket kulinariskt u-land Sverige fortfarande var vid mitten av 80-talet. Här är några citat från avsnittet om kryddor:

"Vitlök är något som jag ofta använder i min mat. Då handlar det för det mesta om den färska, som ju är överlägsen den som finns på burk. Emellertid skadar det ju inte att ha en burk i reserv."

"Rosmarin bör man alltid stöta eller mala för det känns inte trevligt att få de små barren i munnen."

"Till fläsk passar ingefära fint liksom till många kinesiska rätter."

Jag citerar inte för att förlöjliga herr Butler, för han var ju faktiskt radikal då. 1984 känns som igår för mig, men uppenbarligen har samhället förändrats en del. Det är svårt att föreställa sig någon publicera ett recept med namnet Invandrarkvinnans goda bröd idag.

Hur som helst har Lisa och Johan utlyst en Gazpachotävling. Min första reaktion är att det är vid fel tidpunkt på året; de kunde väl åtminstone väntat till slutet av nästa månad då man kunde använda sina egna skördar till soppan. Min andra reaktion är att nu kan jag ju försöka göra en egen version av soppan, så att jag gillar vad jag ska äta. Men hur då? Flera källor uppger att det gemensamma för de olika typerna av Gazpacho är att de har gammalt bröd i sig. Soppan är äldre än tomatens och paprikans europeiska historia. Vem bryr sig? Jag har inte gammalt vitt bröd hemma, så det tänker jag inte ha i.

Skulle jag ha bröd i så skulle jag göra en bruschetta på stekpannerostat rågbröd som jag gnede med en vitlöksklyfta och hällde olivolja över och lade i botten på sopptallriken innan jag hällde upp soppan. Se det som en utvidgning av receptet nedan.

Hur ska jag göra min Gazpacho? Jag har aldrig tyckt att den smakar tillräckligt. Jag kom att tänka på att i sällsynta fall så gör man en okokt tomatsås till pasta i Italien. Jag tror att det är i en siciliansk kokbok som jag har ett recept hemma som föreskriver en blandning av tomater, vitlök och olivolja som ska ligga länge tillsammans för att smakerna ska ingå partnerskap. Jag är på landet nu utan tillgång till det receptet, men tänker pröva idéen.

Kall grönsakssoppa - typ Gazpacho
(till tre personer som huvudrätt med bröd, eller fyra - fem personer som en aptitretare - förrätt)

De här grönsakerna tänkte jag mig skulle ingå i min kalla grönsakssoppa.

750 g tomater (c:a 7 st.)
1 grön paprika
1 röd paprika
½ fet gurka
1 charlottenlök
½ vitlöksklyfta

Dessutom använde jag

½ dl. god olivolja
½ dl. vitt oekat vin
god svartpeppar
salt
färsk basilika
färsk oregano
färsk timjan
10 isbitar

• Kryssa tomaterna med en kniv och skålla dem i kokande vatten.
• Skala dem och skär bort det gröna och kärna ur kärnorna i en sil över en skål.

• Hacka tomatköttet i 5mm-kuber.
• Finhacka vitlöken och blanda med tomaterna.
• Finhacka charlottenlöken och blanda med tomaterna.
• Häll över olivoljan och saften som runnit av kärnorna, blanda om och ställ in i kylen.

• Grilla paprikorna och skala dem och rensa dem och hacka dem och blanda med resten. (Jag har alltid hört att man kan grilla dem direkt över lågan på gasspisen och idag prövade jag det och det gick bra.)

• Skala gurkan och hacka i lika stora bitar och blanda med resten.
• Stoppa isbitarna i mixern med basilika, oregano, timjan, svartpeppar, salt och vitt vin
• Häll i drygt hälften av grönsaksmixen
• Mixa tills det blir slätt
• Häll upp det mixade i sopptallrikar och fyll på med grönsaksmixen så att det blir snyggt som på bilden

På detta kan man tänka sig en mängd garnityr. Från mer av de färska örterna, till krutonger, till det som jag hade tänkt men ännu inte prövat, friterade fänkålschips. Det ska jag pröva en annan dag. Nå, hur var det då? Jo, kallt och ganska blaskigt, som vattniga grönsaker, men med mer smak än de andra varianter som jag bjudits på. Det ser ju väldigt gott ut på bilden. Det skulle passat mycket bättre till lunch en stekhet dag än till middag en mulen jättesur kväll som idag. För att det inte ska bli för blaskigt är det viktigt att man inte snålar på saltet. Det skulle också ha hjälpt med lite chilipeppar i soppan, men man kan ha malen peperoncini på efteråt. En skiva nybakat rågbröd till passade verkligen bra.

Lisa och Johan efterlyste ett lättlagat recept. Men det menar de antingen ett recept som inte kräver några komplicerade tekniker, eller så menar de ett recept som går snabbt att slänga ihop. Jag tror att de menade de senare och då faller mitt recept ur ramen för det tar ju lite tid med allt hackande. Om man gillar kall grönsakssoppa så fungerar nog mitt recept, men jag själv har förstått att jag själv inte är särskilt förtjust i fenomenet överhuvudtaget. Så bättre än så här kan jag inte.


Andra bloggar om: gazpacho, kall soppa, grönsakssoppa, grönsaker, tomater, paprika, gurka, Carl Butler

Bonnigt

Bondbönorna har börjat komma igång. Den här rackaren är säkert sju centimeter.

Andra bloggar om: bondbönor, primörer, potens

Blåbär, men mogna

När vi gick tillbaka till bilen i grådasket, från Skirsjön där vi tagit ett midsommardopp, så upptäckte vi att en del av blåbären redan är mogna. Det är tidigt. Jag tror att L sitter på huk i morgon och studerar riset. Blåbärsriset.

Andra bloggar om: blåbär, Skirsjön, skogen, mognad

Littorin visar vägen

Det finns fortfarande en utbredd tilltro till universiteten som institutioner och till de akademiska meriterna. Jag ser dem som mossiga rester av ett hierarkiskt, patriarkalt, medeltida system som vi borde ha lämnat bakom oss för länge sedan.

En doktorstitel visar bara hur väl du har anpassat dig till universitetens maktsystem, hur väl du har infogat dig i deras maktstrukturer. Och när du till slut har hämtat ut din examen så måste du försvara systemet eftersom din egen prestige bygger på att det upprätthålls. Det är ett självförverkligande prestigesystem.

Alla som har läst vid universitetet vet hur stort godtycket är, alla som har arbetat på en universitetsinstitution vet hur stor roll intrigerna och prestigen spelar och hur viktiga de personliga kontakterna och maktspelen är. Alla vet vi också hur liten roll kunskap, lärdom och innovativt tänkande spelar för att uppnå en position i den akademiska världen. Möjligtvis spelar envishet, uthållighet och noggrannhet en viss roll, men det är väl inte det vi ska ha papper på?

Littorin har visat hur mycket detta system är värt bara genom att alla nu är mer intresserade av att han har ett papper som det står ”Master” på, än av vad han faktiskt har studerat och skrivit. Jag har inte hittat någon bloggare som tar upp eventuella kvaliteter eller brister i hans uppsats. Det tycks inte spela någon roll, för endast auktoriseringen av diplomet har varit intressant att diskutera.

Det är inte Littorin som luras, det är universiteten. Låt oss alla studera det som vi tycker är värt att studera och få papper på vilka kurser vi genomfört, och sedan köpa oss våra akademiska titlar, så kanske till slut även universitetens titlar förlorar sitt värde när ingen längre orkar kontrollera ursprunget. Titlarna säger ändå ingenting annat än att du har tillbringat en viss tid på en viss plats, på universitetet eller hemma vid skrivbordet, inget mer. Ibland mindre. Och lägg sedan ner universiteten – de är kontraproduktiva – och hitta på något nytt! Glad revolutionär midsommar Sven Otto.


Andra bloggar om: Sven Otto Littorin, universitetsvärlden, examina, universitet, akademiska titlar

Polistillstånd

Ska du söka polistillstånd i Stockholms län? Har du frågor om den fullkomligt obegripliga blanketten? Undrar du till exempel vad skillnaden är mellan offentlig tillställning, allmän sammanskomst och begagnande av offentlig plats, eller hur mycket det kostar och till vilket postgiro pengarna ska betalas? Är du trött på att stå i telefonkö bara för att hänvisas vidare och sedan bli utslängd utan förklaring efter 200 tut?

Ring direktnumret 08-401 14 38 i stället.


Andra bloggar om: frustration, idioti, inkompetens, polistillstånd