tisdag 25 december 2012

Sanningar om ekologiskt producerade livsmedel

Tittar in i utkastskorgen på min egen blogg och hittar följande inlägg från 2009-04-06. Jag minns att jag var väldigt upprörd och började läsa en mängd vetenskapliga artiklar för att se vad som var sant och vad som var lögn. Jag måste ha blivit avbruten av något och glömde bort att avsluta inlägget. Jag tycker att det fortfarande är relevant så jag publicerar det nu, trots att de sista styckena inte är färdigskrivna.

Det går en våg av kritik mot ekologisk odling i media värden runt. Söker man runt lite på nätet så finner man att mycket av denna kritik har sitt ursprung i boken The truth about organic farming av Alex Avery vid Hudson Institute, en neokonservativ tankesmedja som får finansiellt stöd av en mängd företag vars produkter inte får användas i ekologisk odling, såsom AgrEvo, Dow AgroSciences, Monsanto, Novartis Crop Protection, Du Pont, DowElanco, ConAgra, och Cargill. Chefen för det tyska Forskningsinstitutet för ekologisk odling (FiBL) - Niggli Urs - gick 2007 igenom och vederlade på ett övertygande sätt argumenten i ett typiskt sådant angrepp med en genomgång av de då senaste rönen i prestigefyllda vetenskapliga artiklar inom området.

Nu stiger denna kritik mot ekologisk odling fram i svensk media i Marit Paulsens och Lars Bergströms gestalt. I DN 5 april får Marit Paulsen göra reklam för sin nya bok - Lurad av laxen: sant & falskt om maten - utan att få sina påståenden kritiskt granskade. Hon har naturligtvis helt rätt i sin huvudpoäng, att en av de viktigaste sakerna envar kan göra för att minska livsmedelsproduktionens miljöpåverkan är att inte slänga bort mat i onödan. Det är också otvivelaktigt så att vi generellt bör minska andelen kött från konventionellt uppfödda djur i mathållningen. I övrigt har inte Marit Paulsen stöd i vetenskapen för sina påståenden. En vecka senare får Lars Bergström bre ut sig med påståenden om att konsumenter av ekologiska produkter blir lurade. "Det blir inte näringsrikare, det blir inte bättre för miljön, det blir absolut inte uthålligare." Den stora mängd forskning som visar på motsatsen har DN:s reporter inte orkat läsa.

Torsdagen den 16 april kom så ett pressmedelande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna som använder dessa argument för att lägga ned satsningen på ekomat i kommunen, precis som de försökte göra 2006, då baserad på en artikelserie i Aftonbladet med bland annat intervjuer med samma Lars Bergström. Nu skriver man:
-- I sitt nya miljöprogram kommer Solna att ta bort det generella kravet på att en viss del av den upphandlade maten skall vara kravmärkt eller ekologisk. Produkterna är ofta dyrare och kvaliteten håller inte måttet, vilket gör att mycket mat måste slängas.

Det säger Magnus Nilsson (m) som är ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Bakgrunden är de nya rön som visar ekologisk odling inte är mer miljövänlig och att produkterna inte är mer hälsosamma jämfört med vanligt modernt jordbruk. Däremot är de ofta dyrare.

-- Ett exempel är Marit Paulsens bok som innehåller en rad argument som också stöds av uttalanden från forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Men självklart fattar vi inte beslut på grundval av enskilda debattböcker eller uttalanden. Redan 2006 fanns det goda skäl att ifrågasätta nyttan av ekomat. Solnas mål om en viss andel ekomat som fanns var svåra att uppnå eftersom tillgången till ekomat var dålig.

Barometern hänger på: http://www.barometern.se/ledare/kasta-inte-maten-tank-pa-miljon(1267452).gm

Låt oss ta det i tur och ordning och se hur Marit och Lars argument kan bemötas.
  1. Skördarna blir mindre i ekologiska odlingar.
I en 21 år lång studie mellan parallella konventionella odlingar och ekologiska odlingar vid The Rodale Institute har man bland annat jämfört storleken på skördarna och visat att ekologiska system ger större skördar. En mycket läsvärd rapport publicerad i BioScience 2005 (Environmental, Energetic, and Economic Comparisons of Organic and Conventional Farming Systems. Pimentel et. al., 2005) beskriver resultaten lättfattligt och pedagogiskt. Man resonerar också kring varför en del europeiska studier visat på lägre skördar vid ekologisk odling.

Även om det skulle vara fallet, att ekologiska odlingar i jämförelse med konstgödsel- och bekämpningsmedelsintensiv högteknologisk odling i Europa och Nordamerika ger lägre skördar, så är detta inte fallet i jämförelse med den typ av odling (low input agriculture) som är utbredd i tredje världen. Där skulle en omställning till ekologisk odling väsentligen öka avkastningen och stärka livsmedelstryggheten visar flera undersökningar.

En undersökning utförd av FN:s miljöprogram (UNEP-UNCTAD. (2008). Organic Agriculture and Food Security in Africa. United Nations.) kommer till följande slutsats:
In developing countries, evidence from research and from this study shows that agricultural yields in organic systems do not fall, and at least remain stable when converting from systems that use relatively low amounts of synthetic inputs (many of which were by-passed by the earlier "green revolution") such as those frequently found in Africa. Over time, yields increase as capital assets in systems improve, thus outperforming those in traditional systems and matching those in more conventional, input-intensive systems. Food availability increased in all cases centred on food production where data were reported examined in this study. Others, such as Gibbon and Bolwig (2007), have also found that organic conversion in tropical Africa is associated with yield increases rather than with yield reductions.

Organic farming increases access to food on several levels. First, increased quantity of food produced per farm leads to household food security witch results in all members of the household having access to enough food. Second, the production and selling of food surpluses at local markets means that farmers benefit from higher incomes, which increases their purchasing power. Third, fresh organic produce becomes available to more people in the wider community. Finally, organic farming enables new and different groups in a community to get involved in agricultural production and trade where previously they were excluded for financial or cultural reasons.

Källor:

Peter Gibbon and Simon Bolwig (2007), The economics of certified organic farming in tropical Africa: A preliminary assessment, DIIS Working Paper 2007:3, January 2007.

Marie Trydeman Knudsen (2006) The impact of organic farming on food security in a
regional and global perspective. CABI Publishing

Badgley, C., Moghtader, J., Quintero, E., Zakem, E., Jahi Chappell, M., Avilés-Vázquez, K., amulon, A. and Perfecto, I. (2007): Organic agriculture and the global food supply. Renewable Agriculture and Food Systems: 22(2); 86-108.)


2. Jordens yta räcker inte till att odla ekologiskt för alla.

Om det stämmer att ekologisk odling ökar avkastningen i jämförelse med dagens system, så räcker jordens yta längre med ekologisk odling, särskilt vad gäller tredje världen eftersom det är där som den stora befolkningtillväxten sker. Ett större problem är att den bördiga jorden är illa fördelad mellan jordens folk. Och än värre att skördarna från den bördiga jorden inte fördelas rättvist. Och om vi slutar slänga en fjärdedel av maten och slutar elda upp den eller omvandla den till bränsle så kunde överskottet användas redan idag av de som inte har tillräckligt. Så mycket som 40-50% av alla skördefärdiga livmedel i USA, motsvarande ett värde av 43 miljarder dollar, äts aldrig av någon konsument, enligt en studie från University of Arizona, och det tycks mindre bero på konsumenternas beteende än på hur marknaden för livsmedel fungerar.

3. Det är framställandet av råvaror som står för de största klimatkostnaderna i form av energiåtgång. (Marit Paulsen hänvisar också utan referenser till forskning som visar att ekoodlingar kostar mer ur energisynpunkt eftersom skördarna blir mindre.)

Och vad gäller då för framställandet av råvarorna? Enligt Pimentel et. al., 2005 går det i parallellodlingarna vid Rodale Institute åt 30% mindre fossilt bränsle i ekologisk majsodling än i konventionell odling. I sojabönsodling var det ingen större skillnad. Till detta kommer energiåtgång för produktion av konstgödsel och bekämpningsmedel. Dalgaard et al. (2001) visar att energiåtgången i ekologisk produktion av grödor är lägre än i konventionell odling, och att den är mer energieffektiv även om man kompenserar för att den ger lägre skördar i Danmark. Mäder et al. (2002) redovisar i en artikel publicerad i Science, om parallella försöksodlingar i Schweiz, att energiåtgången för den ekologiska odlingen låg på 55% av den konventionella. Samma artikel rapporterar också ökad bördighet och biodiversitet i de ekologiska odlingarna.

4. Det finns inga mätningar som entydigt säger att det är så [att ekologiskt odlade grönsaker innehåller mer näring].

Jo, det finns enskilda mätningar som entydigt säger det, men om man ser till alla relevanta studier över näringsvärdet i ekologiska jordbruksprodukter jämfört med konventionella, så är inte resultaten entydiga. Det beror bland annat på att sådana studier är svårgenomförda beroende på alla ingående faktorer som kan påverka näringsvärde. Det finns mycket forskning att göra inom området. I de sammanställningar som jag läst har jag inte kunnat finna några exempel på att näringsvärdet skulle vara lägre i ekologiska produkter, utom när det gäller proteinhalt i vete. Tvärtom så är näringsvärdet likvärdigt eller högre i nästintill samtliga rapporter. Högre värden rapporteras ofta vad gäller C-vitamin, mineraler, omega-3 och antioxidanter. Dessutom tycks man vara enig om en del negativa effekter från konventionell odling. Exempelvis är nitrithalten högre i konstgödslade livsmedel och kaniner och råttor som föds upp på konventionellt odlat foder tycks få högre dödlighet i avkomman i jämförande studier. En sammanställning av forskningen återfinns i Bourn D. & Prescott J. (2002) publicerad i Critical Reviews in Food Science and Nutrition. En entydig och oantastlig rapport som jag som tomatälskare särskilt gillar är studien från Mitchell et al. (2007), publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, om halten av två antioxidanter som var 79% respektive 97% högre i de ekologiskt odlade tomaterna än i de parallellt konventionellt odlade, i ett genomsnitt över tio år. Snacka bort den du, om du kan, Lars Bergström.

En ganska uppenbar näringsvärdesmässig fördel med ekologiska livsmedel är de lägre halterna av bekämpningsmedelsrester. Från Livsmedelsverkets hemsida:
Av samtliga prov av färska grönsaker och frukter som togs år 2006 (1120 prov) och som innefattade både ekologiska och konventionella livsmedel påträffades bekämpningsmedelsrester i 65 % av proverna [Inga i de ekologiska. Min anmärkning]. I drygt 5% av dessa prover överskreds dessutom gällande gränsvärden för bekämpningsmedel.

5. Smak ska man inte diskutera. Det är en subjektiv upplevelse.

Och ändå finns det forskare som trotsar Marits påbud och vill diskutera smak. 60 stycken vetenskapliga studier i ämnet utförda mellan 1976 och 2006 refereras i Do Oraganic Fruits and Vegetables Taste Better than Conventional Fruits and Vegetables? av Richard C. Theuer (2006). Theuer beskriver också de metodologiska svårigheterna med dessa studier och problematiserar frågan i en lättbegripliga sammanställning som drar tre slutsatser:
  1. En majoritet av undersökningarna visar inte på konsekventa eller signifikanta skillnader i smak och organoleptisk kvalitet.
  2. Av alla de som gör det, rapporterar en överväldigande majoritet att ekologiska produkter är överlägsna eller att föredra i jämförelse med konventionellt odlade.
  3. Det är extremt ovanligt med rapporter som redovisar sämre kvaliteter hos ekologiskt odlade produkter i jämförelse med konventionellt odlade.
Det är lätt att inse att andra faktorer än odlingssätt kan påverka smaken i än högre grad, till exempel jordmån, klimat, soltimmar, färskhet och sort. Men är det dessutom så att de sekundära metaboliterna inverkar på smaken, och dessa är högre i de ekologiska produkterna, så är det dumt att bortse från detta om man söker smakupplevelser.

Det är en självklarhet att det finns bättre och sämre konventionella odlingar, likväl som det finns bättre och sämre ekologiska odlingar och produkter. Svegros produktion av kryddörter är ju ett skräckexempel på hur man kan framställa ekologiska produkter som inte smakar någonting överhuvudtaget i jämförelse med de kryddor som var och en kan odla i en kruka, balkonglåda eller i trädgårdslandet. Å andra sidan så behöver jag inte en vetenskaplig artikel för att känna skillnaden i smak mellan en ekologiskt uppfödd svensk gris av högsta kvalitet och en dansk vattenstinn stresshormonsgris. Å tredje sidan så tror jag att jag känner skillnad på köttet från Glada Utegrisar i Vimmerby och en dåligt sågad kotlett från Scan som är märkt som ekologisk.

En intressant sidospår som jag tycker är relevant är att man i djurexperiment med höns, råttor och möss har funnit att när dessa får fri tillgång till ekologiskt och konventionellt odlat foder så väljer de nästan uteslutande det ekologiskt odlade, enligt den sammanställning av rapporter som redovisas i Woese et al. (1997), och som också redovisar den högre graden av dödlighet hos avkomman som jag nämnde ovan.

6. Tar du bilen till den lilla gårdsbutiken och köper kött eller självplockat, hur mycket klimatfarlig energi drar varje majskolv då?

Ekologiska eller närproducerade produkter behöver naturligtvis inte hämtas med bil från där de produceras, utan kan lika gärna levereras till och inhandlas i din butik, så som görs på många håll. Men åker man till gårdbutiken och köper en halv gris, så är det nog inte värre för miljön än de dagliga transporterna från Scans centrallager till butikerna, som ska till för att konsumenterna ska kunna köpa sina små styckbitar när som helst.

7. "Det blir inte näringsrikare, det blir inte bättre för miljön, det blir absolut inte uthålligare."

Att det ofta, men inte alltid, blir näringrikare, och mycket sällan, förutom i fallet med protein, blir näringsfattigare, har jag visat ovan.

När det gäller miljöpåverkan så ska vi dela upp den frågan i fyra delar. Den första gäller energiåtgången och den har jag också redan behandlat. Den andra gäller läckage av näringsämnen. Den tredje gäller läckage av gifter. Den fjärde gäller biologisk mångfald.

Läckage av näringsämnen.
Den här frågan är omtvistad. Här finns både de som Lars Bergström som hävdar att läckaget från odlingar med organisk gödsel är större,

Läckage av gifter.

Biologisk mångfald.

Det vore intressant att få veta vilka agrikulturella lobbykontakter Marit Paulsen har haft i Bryssel genom åren och vilka hon kommer att lyssna på om hon får en ny period i EU-parlamentet. Och om vi nu talar om vikten av att inte slänga bort mat borde vi inte då också tala om vikten av att inte bränna upp mat och hälla ut mjölk i avsikt att höja livsmedelspriserna, eller hur exporten av EU:s kraftigt subventionerade lantbruksöverskott förstör förutsättningarna för lantbruk i tredje världen?

Positivt: den 15 april tog Tyskland det modiga beslutet att omedelbart stoppa användandet av Monsantos GMO-majs som visat sig orsaka skador på xxx, såsom tidigare Frankrike, Österrike och Ungern gjort. Idag sände Vetenskapsradion en intressant intervju med NN om plogfri odling och dess konsekvenser för miljön.




2 kommentarer:

  1. Tack så mycket för att du orkar ta striden med detta viktiga inlägg :-) Tycker precis som du!

    SvaraRadera
  2. Beräknade energibalansen och ekologiska fotavtrycken för eko- och konventionell spannmålsgård. Och- kvoten Skörd (output energi) / Input fossil energi var Mycket större för ekogården. Fotavtrycket för den konventionella var såklartvbetydligt större och skörden något större/ha. Men ff så var ekogårdens skörd i förh till insatt (bekämpningsmedel, handelsgödsel osv) energi betydligt större än den konventionellas!

    SvaraRadera