Gropen 2. I vilket jag fyller Carolas hål.

Ja, Carola är tyvärr namnet på den Päronsort som vi fick av kollegorna. Men om tio år så är det väl ingen som kopplar namnet som jag gör nu, för då är hon förhoppningsvis bortglömd. Hur som helst så hjälpte vännen J mig att gräva färdigt hålet. Se vilket fint hål!


Därpå följde jag i stort sett rekommendationerna i länken som Kurt tipsade om i det förra inlägget om hålet. Tack Kurt, vem du nu är! Och jag fyllde med


grovt grus som dränering i botten


köpejord


lite lerjord


och mer köpejord så att rothalsen befinner sig en decimeter ovan den omkringliggande marken, och så en stödstör.



Sedan mer jord så att det blir en liten kulle

450 liter jord allt som allt och trettio liter vatten. Hoppas bara att trädet överlevt alla strapaster; det tappade mängder av löv när det stod och väntade i ladan.

Nu saknas bara älg- och rådjursskyddet. Det kanske jag bygger i morgon. Då kommer fler ultraspännande bilder. Och så måste jag köpa ett till träd som Carola kan para sig med. Om hon överlever.


Läs även andra bloggares åsikter om Carola, päronträd, trädplantering, träd, grävning, hål, plantering

Sockerlönn

På landet har de nyligen avverkat skogen längs tomtens ena kortsida. Den tossiga förra ägaren till vårt landställe drog upp ett antal kanadensiska sockerlönnar från frö. De är tillräckligt stora nu för att plantera ut. Jag kom på att de vore bra skydd mot vind över det nya hygget och tänkte att vi skulle pröva att flytta en idag. Jag grävde en grop och vi grävde upp en av de längsta lönnarna. Det var inte alls så svårt som jag trodde att det skulle vara, med det känns i kroppen att vi fick slita. Hoppas att den klarar sig. Undrar hur gamla de måste bli innan man kan skörda lönnsirap från dem? Vi kan nog plantera tio till längs tomtgränsen. Sedan ska vi göra en allé längs uppfarten på andra kortsidan.


Andra bloggar om: träd, sockerlönn, odling, flytta träd