Jag hade glömt att ta med Volkswagen-tidningen där det stod om korvgrillen i Regensburg, så jag tänkte att jävlar nu kommer jag inte att hitta den bland alla andra ställen längs Donau. Jag behövde inte oroa mig – Wurstkuchl visade sig vara stadens huvudattraktion jämte katedralen och den gamla stenbron. Och floden förstås. Tempot i både Würzburg och Regensburg var underbart långsamt. Det enda som gick snabbt i Regensburg var Donau, och där snackar vi energi och vattenmassor som inger respekt. På kajen intill den väldiga floden och den gamla stenbron vilade den 500 år gamla lilla korvgrillen med sin uteservering.
Korvgrillen Wurstkuchl är alltså jätteberömd, och fullkomligt oförstörd av berömmelsen vill jag påstå. På menyn står grillad bratwurst med surkål. Sex, åtta, tio eller tolv korvar kan man
beställa. Man kan också beställa svinbröst (med surkål). På menyn finns också ett särskilt sorts mörkt bröd – Schwarzer Kipferl – annars bara öl och annan dricka. Ölet heter Jacob och bryggs på familjebryggeriet Jacob. Korven är av 100 procent svinkött. Surkålen jäser i träfat i källarutrymmen under kajen och det är en enda producent utanför Regensburg som levererar vitkålen – 60 ton om året!
Wurstkuchl har utökat sin kapacitet genom att öppna bordsservering också i det medeltida saltlagerhuset Salzstadl, som ligger alldeles breve grillen (kallas Strudelsaal i Wurstkuchls information). Där gick jag in och blev omhändertagen av en jättesnäll dam i stram, svartvit
servitris-uniform. Jag beställde sex korvar och en pils, strax låg korvarna framför mig på en bädd av surkål.
De var ganska små, det var ingen stor portion som man kunnat tro, och de var precis sådär partiellt sotiga som på bilden i Volkswagen Magasin. Ren, härlig svinkorvsmak blandad med lite sotat skinn i perfekt harmoni med den blöta surkålen. Underbart, vad jag var glad att jag åkte hit!
När jag hade ätit upp och sugit upp den sista surkålssaften med en bit bröd kom jag på att jag hade glömt senapen som hade stått där framför mig i en porslinsskål hela tiden! Wurstkuchl gör senapen själva också, och den har en egen sida i den fina lilla informationsfoldern. Det var bara att bekänna för servitrisen och beställa sex korvar till, och en till öl, en mörk Jacob denna gång. Senapen var härlig, men faktiskt tyckte jag ännu bättre om korven med bara surkålen utan senap. Det passade precis lika bra med ljus som med mörk Jacob till.
Jag tvekar inte att påstå att bara den lilla korvgrillen är ensam värd en helgutflykt till Regensburg.
/J
Läs även andra bloggares åsikter om tysk mat, Tyskland, grillkorv, bratwurst, öl, surkål, Regensburg
