Inspirerad av Martin så slutförde jag idag baket av mitt första levain-bröd, i stort sett efter
hans recept på Stureby-levain. Skillnaden var att jag genomförde de första två dagarnas moment på en dag, enligt hans recept på
Kanske det allra godaste brödet, men med en tidigare start, klockan 12.00. Och idag körde jag ihop degen i min degblandare, lade den i en oljad låda och tog med mig till jobbet. Där vek jag den ett par gånger, och stoppade in den i kylen en timme när jag tyckte att det jäste lite snabbt. Sedan blev jag så stressad att jag åkte hem lite tidigare än vanligt. Min gasugn tar ju en och en halv timme att få upp i 275 grader, så när jag kom hem satte jag på den och delade degen i två delar som jag lät jäsa i korgar. I övrigt följde jag Martins recept någorlunda. Jag ser alltså inget problem med att baka levain-bröd och heltidsarbeta om man bara vågar ta med degen till jobbet. Och varför skulle man inte våga det?
Resultatet blev mina bästa ljusa bröd någonsin.
Stora, väljästa, höga...
med stora hål, knaprig och lagom seg skorpa och välgräddad undersida från den heta bakstenen. Bröd som gjorde mig stolt och glad. Äntligen har jag lyckats göra ett ljust bröd. Det ska jag göra om. Nästa gång ska jag ta en gnutta mer salt i degen. Och så ska jag försöka få brödet lite syrligare. Kanske genom att låta "chefen" åldras lite.
Middagen blev smörgåsar med gårdagens kokta rimmade oxbringa, min egen saltgurka, fransk senap, pepparrot och persilja. Mycket gott.
Läs även andra bloggares åsikter om
bröd,
levain,
surdeg,
vildjäst,
Enskede-levain
