söndag 29 april 2007

Vi och de

Högerpartierna och makten vinner på att skapa vi-och-de-föreställningar i samhället.

På så sätt kan man drastiskt försämra socialförsäkringssystemen för medborgarna och samtidigt få dem att tro att det beror på att det finns andra som fuskar och utnyttjar systemet för att sko sig.

På så sätt kan man hålla tillbaka löneanspråk och krav på generell välfärd och en utvecklad gemensam sektor med argument om att det inte finns råd, för andra vill inte arbeta utan hellre gå arbetslösa och lyfta bidrag.

Jag lyssnade på Kaliber idag, där det avslöjades hur de privata företag, från vilka Försäkringskassan köper in tjänsten att utreda långtidsarbetslösa, grovt missköter sitt uppdrag.

Trots att de f.d. sjukskrivna kunde peka ut felen i rapporterna kunde de inte bli av med slutsatserna. Och rapporterna med sina fel och slutsatser angående de numera friskskrivna ligger för evigt diarieförda och omöjliga att komma förbi hos försäkringskassan, som inte har något system överhuvudtaget för uppföljning av företagen och deras rapporter. Det framgick att dessa rapporter allt som oftast friskskrev folk, trots att det inte utgick extra ersättning för friskskrivningsrapporter, vilket bara kan tolkas så att FK så tydligt kommunicerat vilka resultat man vill ha, att företagen för att få fortsatta uppdrag tror sig vara tvugna att dra dessa felaktiga slutsatser.

Allt detta är upprörande i sig, men hur ligger det egentligen till med själva fusket? Och hur dåliga är vi svenskar på att jobba och göra rätt för oss?

En hel del svar hittade jag i en kort essä av Gordana Malesevic, som publicerades i Flamman den 19 april.

Bland annat berättar Malesevic att Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har granskat all svensk och internationell forskning om sjukskrivningar 2002-2005. Man har inte funnit några som helst belägg för ändrade attityder till sjukskrivning - alltså för att människor skulle tycka att det var acceptabelt att fuska.

Statistiska Centralbyrån, SCB, har i sin tur jämfört 1990-talets sjuktal med 2000-talets. Det visar sig att sjukskrivningarna var ungefär lika många 2001 som 1994, men långtidssjukskrivningarna har ökat.

SBU:s rapport visar att ökade krav och minskat inflytande på arbetsplatsen ökar stressen och därmed förlänger sjukskrivningarna. Den visar också att den största ökningen av antalet långtidssjukskrivna finns i de sektorer som utsatts för stora nedskärningar - den offentliga sektorn och livsmedelsindustrin.

Vidare redovisar Malesevic följande fakta:

  • Enligt en färsk rapport från EU:s arbetslivsinstitut Eurofond har vi i Sverige det högsta arbetstempot i Europa
  • Enligt en undersökning från USA:s arbetsmarknadsdepartement som lades fram nyligen har Sverige en av de högsta produktivitetshöjningarna i världen under det senaste decenniet.
  • Timlönerna ökade däremot mindre i Sverige än i fler än hälften av Europas länder

Svenskarna är billiga och företagen gör större vinster än någonsin.

Det är nödvändigt att det skapas en djup klyfta mellan oss och de andra. De andra, de som fuskar och bråkar och förstör för oss som vill klara oss, men knappt gör det, på vårt hederliga arbete.

Högerpartierna och makten vinner på att skapa vi-och-dem-föreställningar i samhället. Det vill säga, så länge det inte handlar om vi och ni rika.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

1 kommentar:

  1. Jag har haft en mycket bisarr diskussion med en ledarskribent på en Fin Svensk Morgontidning om det här ämnet. Det var inte mot såna som mig med påtagliga sjukdomar med Anledning att vara sjukskriven som h*n var kritisk mot. Utan de andra. De som, får vi anta, inte har anledning att vara sjukskrivna. Som om det skulle vara kul att vara sjuk liksom, som om det jävla trassel det innebär är något man frivilligt skulle utsätta sig för.
    Gud hjälpe oss.

    SvaraRadera