tisdag 25 december 2012

Vänder mig om

Ibland vänder jag mig om för att se varifrån jag kom. Det har hänt flera gånger under de senaste åren att någon frågat mig hur jag hamnade här och jag har oftast svårt att svara. Nu senast påminde mig frågan om ett gammalt blogginlägg som jag visste att jag skrivit för länge sedan. En dröm om landet och verksamheter på en fantasigård. Nu hittade jag det som jag skrev och det var inte riktigt som jag mindes det. Jag trodde inte att det låg så nära i tiden. Så sent som i februari 2009 var jag alltså mer intresserad av säd, bröd och bakning än gris, chark och korv? Jag hade ännu inte gått Eldrimners grundkurs för nystartare, och jag trodde fortfarande att jag var anställd på en bra arbetsplats. Men nästan alla som jag nämner i texten har jag fortsatt kontakt med och de uppmuntrar mina drömmar. Så mycket som har hänt på nästan fyra år. Och ändå är drömmarna slående lika.

Ett halvår senare gick jag min första kurs hos Eldrimner, med inriktning på charkuterier. Bara ett år efter att jag skrev det där så lade vi bud på den gård vi nu bor på och drygt ett halvt år senare köpte vi våra två första grisar. Och för två år sedan satt jag med min vän R, veterinären på Livsmedelsverket, och gjorde de första skisserna på hur en produktionslokal för charkuterier skulle kunna se ut. Sedan gick det långsamt, alltför mycket energi gick åt till att klara av trakasserierna som jag fick utstå från ledningen på jobbet. Det var också svårt att hitta hjälp med att förstå alla de komplicerade delarna av byggprocessen, från bygglov till upphandling, från myndigheters krav till vad jag själv kräver av lokaler och utrustning.

För bara ett par månader sedan hittade jag en byggfirma här i närheten som jag genast fick stort förtroende för. Vi har suttit med ritningar och offerter från underentreprenörer och räknat och ritat om och till slut fått fram en budget. Nu ger jag dem totalentreprenad på bygget. Jag räknat och räknat och kommit fram till en resultatbudget och en likviditetsbudget som ser rimliga ut. Första året kommer att bli väldigt tufft. Andra året kommer att gå ihop. Tredje året kommer att bli bra. Banken har gett mig lånelöfte på 800 000 och Almi på 400 000. Jag lägger in 250 000. Investeringsstödsansökan från Landsbyggdsprogrammet ska behandlas nu i januari och ger 600 000 om den går igenom. Det kommer den att göra. Totalbudgeten ligger på ca 2 100 000. Det saknas ungefär 50 000.

Jag startar bygget i nästa vecka. Oavsett. Jag är livrädd och skräckslagen, för nu finns ingen återvändo och går det åt skogen så mister vi vårt hem. Jag har svårt att hantera det irreversibla men kan inte längre slösa bort livet på oväsentligheter.

Jag har startat ett "crowdfunding"-projekt för att få fram de sista pengarna. Nästan hälften har redan kommit in. Här kan du gå in och läsa om det. Med din hjälp kan Franzéns Charkuterier invigas om fyra månader.

God Jul eller Fortsättning eller Slut eller vad man säger just idag!

Här är jag och vår galt Jürgen i hagen. (Mina ben har krympt väldigt mycket sedan vi flyttade ut till landet.) I huset bak till höger ska produktionslokalen ligga.

5 kommentarer:

  1. Den 27:e har jag schemalagt ett blogginlägg om detta. Vi får hoppas att det ger lite draghjälp!
    /Leif aka Älgflugornas Herre
    http://lipoptena.blogspot.se/

    SvaraRadera
  2. Tack!
    (Jag har förresten just tagit jägarexamen och skjutit min första hare.)

    SvaraRadera
  3. En hare. Trevligt lite söt smak på det köttet. Där får man nog klura lite om man skall använda det i korv.....

    Grattis till ett bra beslut att ta ytterligare kontroll över din egen mat!

    SvaraRadera
  4. Det kan hända mycket när man vänder sig om. Hittade ett gammalt recept från embryo-tiden då jag slösurfade i mellandagsletargin.

    http://yoembryo.blogspot.se/2007/04/embryos-receptbloggrare.html

    Man går vidare, som tur är!

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera